Detta händer!

Den 4:e intog ryska styrkor kärnkraftverket i Zaporizhzhia, Europas största och risken för en allvarlig olycka, snarare en gigantisk miljökatastrof är uppenbar. IAEA manar de krigförande parterna att iaktta försiktighet. NATO avslår Ukrainas vädjan om flygfria zoner, och säger att det skulle eskalera konflikten. Zelenskyy säger att NATO gett ryssarna grönt ljus för fortsatt beskjutning. Dagen efter, den 5:e började med ett meddelade från Federationens krigsministerium, att Ryssland skulle tillåta en humanitär korridor från kl 10, Moskvatid.

Korridoren kommer att vara öppen för boende i Mariupol och Volnovakha som en del av ett eldupphör för att låta civilbefolkningen lämna området. Men senare uppgav Ukraina att evakueringen avbrutits, då ryssarna fortsatte att beskjuta de bägge städerna. Medan Ryssland anklagade ukrainska nationalister för att hindra befolkningen från att fly. Mariupol står utan vatten, värme och matbristen är stor, stadens borgmästare vädjade till Kiev om militärt ingripande och stöd och avslutade.

-” Vi blir, helt enkelt krossade”. Det är ofattbart att människor kan leva under sådana omständigheter, som förhistoriska grottmänniskor, i stort sätt, endast i väntan på den dödande smällen till befrielse från eländet. Idag kom staden Chernihiv under rysk beskjutning och explosionerna lyste kapp med gryningsljuset på himlen över staden. Lede Fi lägger våldsam press på attacken för att vinna denna strategiskt viktiga stad, enbart 143 km från Kiev. Den milslånga pansarormen, vilken ringlade sig ner mot huvudstaden från norr har upplösts. De ryska BTG- enheterna har mött starkt motstånd hela vägen ner till Kievs förorter, där det verkar ha tagit stopp.

Medan överbefälhavaren Putin undertecknar nya censurlagar och stänger ner facebook och andra sociala media. Ukrainas försvarsminister Reznikov sa: – ”Ryssen har verkligen bytt taktik och utnyttjar vår blotta, himlen. Fienden använder sitt luftherravälde och missilpotential, medvetet och aktivt. Ryssen tar till alla typer av luftburna vapensystem för att attackera och bomba våra städer, samhällen och civil infrastruktur. Därtill kritisk infrastruktur och farlig infrastruktur, som kärnkraftsanläggningar och kraftverk”.

Reznikov fortsatte: “de ryska styrkorna skjuter in sig på bostads- och villaområden, skolor, dagisar, sjukhus, och fabriker. De förstör kyrkor, katedraler med avsikt och beskjuter tågstationer där tusentals kvinnor och barn håller på att evakueras”. Ministern skakade på huvudet och avslutade: ”Detta är de rädda schakalernas taktik, men jag är övertygad om att fienden kommer att få betal för varje liv, för varje tår”.

Vi är många som delar den övertygelsen. Kreml hävdar att Väst beter sig som banditer, men Ryssland är för stort för att kunna isoleras, eftersom världen är mycket större än USA och EU. Federationens utrikesminister Lavrovs diskreta minspel förvandlar honom till en äkta hollywoodskurk. Han är inte lika motbjudande och vidrig som Nazitysklands Ribbentrop, men väl så farlig och kommer att dyka upp i ett senare inlägg.

Dagen efter, den 6:e, säger påven Francis till en samlad folkmassa på Sankt Petersplatsen. ”Floder av blod och tårar flyter i Ukraina”, Han fortsatte; ”Detta är inte endast en militär specialoperation, utan ett krig, vilket sår död, förstörelse, lidande och misär”. Jag avslutar dagen nyhetssammanfattning med hopp om att de planerade humanitära korridorerna faktiskt upprättas så befolkningen verkligen kan ta sig till säkra områden. Det verkar som Lede Fi fokuserar på städerna Mariupol, Volnovakha, Kharkiv, Chernihiv, Mykolayiv och Kherson. Kherson kommer att falla om den inte redan har. Det verkar som Lede Fis ambition fortfarande är att försöka omringa Kiev och undertrycka befolkningen i hela området.

BTG – Fortsättningen…

Jag fortsätter med BTG-storyn men mer utifrån den moraliska sidan av frågan och hur Federationen hittills använt sin flotta av Battalion Tactical Groups. Först återvänder jag till monstret, TOS-1 som egentligen är ett mobilt raketartilleri med alternativa användningssätt och med speciella raketer. Sk termobariska laddningar. De 220 mm, två meter långa raketerna bär två sprängladdningar och resten är petroleumbaserad tändvätska och aluminium- eller magnesiumpulver.

När projektilen träffar målet sprider den första laddningen bränslet och pulvret som en aerosol, över ett stort område. Laddning nr två antänder molnet av vätska och pulver som hand i hand med luftens syre i explosionsögonblicket utvecklar en otrolig hetta, en våldsam tryckvåg och därpå ett vakuum, då allt närliggande syre konsumeras i smällen. Överlever man den smällen, tryckvågen, hettan och branden, träffen förorsakar kan man likafullt duka under, av det vakuum som uppstår och som kan slita organ ur kroppen på människor.

Turligt nog har Lede Fi inte tillräckligt många enheter för att göra skillnad, bli en spelvändare, sannolikt för att  all matte, både projektilbanor och flyktvägar måste kalkyleras ytterst noggrant. TOS-1 är ämnad för att användas på slagfältet, inom siktsträckan, 300-900 m, mot befästningar, infanterifordon med lättare pansar samt mot avancerande infanteri. Ungefär som kanonen användes förr och därför också utsatt, sårbar och ett lätt byte för svepande infanteri med pansarbrytande vapen.

När jag nyligen gjorde en uppföljande research på termobariska vapen, eller aerosol-, vakuum- och bränslebomber eller vaduvill, ramlade jag över nästa (idiot) förståsigpåare.

Vu Anh, som menade att militära experter anser TOS-1A vara ett lämpligt vapen för kriget i Donbass-regionen, eftersom många ukrainska enheter är förskansade bakom starka befästningar och ett nästan ogenomträngligt nätverk av skytte- och löpgravar, vilka står emot automateld och granater.

I ett av de första inläggen, beskrev jag hur Ukrainas parlament, Rada varnade för att inkräktarna höll på att föra fram det mobila raketartilleriet; TOS-1A. Jag gissade att blotta sikten av ett sådant monster skulle trigga  en mängd ukrainska soldater att attackera och förinta maskinen. Och ser man på, truppen på bilden erövrade istället monstret och kan strax användas mot de kriminella ryssarna.

Experter – eller?

Jag blir förbluffad och förbannad när jag tänker på de fullständigt horribla och vidriga scener 24 eller 30, över två meter långa och ca 300 kg tunga missiler fyllda med högexplosiva ämnen kan anställa, var de än slår ner, som i ett mindre samhälle, på ett fabriksområde eller i skyttegravar. Jag förstår bara hat bakom verkligt urlöjliga rubriker som den, vilken swishade förbi i flödet ”… vänta bara tills Ryssland sätter in sina tunga eldkastare i Ukra…”. Jag ser inte vilken nytta experterna bidrar med till mänskligheten genom att promota våld och ond bråd död.

De borde antingen protestera eller bara hålla käft! Nåväl. Tillbaka till BTG-enheterna: Med stöd av logistik- och bränslesupport, ambulanstjänst, sjukvårdsenheter, ingenjörs- och  teknikenheter, persontransporter, bärgningsfordon och sambandsenheter och några ytterligare BTG-typer står en teoretiskt stark krigsmakt till den Ryska Federationen förfogande. Till skillnad från sovjettiden och Röda Arméns stridsvagnskompanier, påstås RGF kunna ta sig an varje fiende oavsett terrängförhållanden eller några andra omständigheter.

Därutöver ska varje BTG-enhet, i kraft av eget underhåll, i stridande formering kunna göra en 250 km lång framstöt in i fiendeland. En del experter har helt enkelt, tappat det, som en viss Mr Cancian, som menar att BTG-systemet ger de ryska befälhavarna fler verktyg och större flexibilitet och i takt med att RGF blir mer ”professionellt”, kommer befälen, på alla nivåer, kunna hantera också svårare lägen och det ökade ansvaret. På samma tema la en annan ut texten; anta att en BTG-enhet attackerar ett fientligt infanteri, 100 man stark vid en strategisk viktig bro.

Befälhavaren kan då skicka fram en rekognosceringstrupp och drönare för att undersöka och testa fiendens försvarslinje. Därpå kallar han fram mobila granatkastare och dito haubitsar för att hamra sprickor, både i fiendens positioner och försvarsverk. Dessa, sas sprickor i rustningen får hans två motoriserade skyttekompanier i 40 BMP-3 stridsfordon med 280 infanterister, under skydd av gruppens mobila luftvärn, till uppgift att rensa, vidga och då de brutit igenom fiendens linjer kallar befälhavaren på sina 10 kanske 20 T-80 stridsvagnar och beordrar dem att utnyttja genombrottet och stöta på framåt och säkra området.

Så har BTG-enheten säkrat ett brohuvud och håller det mot fientliga motanfall, med infanteri och pansarvärn medan BTG:s mobila luftvärn bevakar himlen ovanför. Visst, det låter, men mest säljarsnack, då scenariot bygger på att fienden verkligen uppträder som i hypotesen. På mig verkar det ryska upplägget krystat, det luktar, nej, stinker övermod och det må vara en vild gissning, men jag tror ändå inte på rysk seger. Denna inställning kan jag idag bättre motivera.

De flesta experters kunskap verkar något, eller snarare mycket, daterad. De kan säkert sina dimensioner, vikter, missilhastigheter, träffsäkerhet, effekter modellnamn och nr samt mycket mer. Men ingen av dem jag läste, tänkte dock utanför boxen. Värst var den som beskrev en BTG-insats som en filminspelning. Alla är uppenbart influerade av RGF (Russian Ground Force) insatser i konflikter de agerat. I Syrien kom inget av de snygga BTG-teorierna till användning, utan ryssen attackerade oavsett, allt och alla med maximal militär förmåga och dumpade i farten moral och varje hänsyn till den civila befolkningen.

Experterna må betrakta det som effektiv krigföring, men det enda effektiva här är den totala och grundliga förstörelse det syriska samhället utsattes för och som är ren propaganda. Härvidlag missar experterna grovt att Ukraina rakt igenom är en helt annan spelplan, inte bara i fråga om omfattningen av de resurser som krävs för att besegra och besätta landet, utan det är ett helt annat motstånd, en helt annan sammanhållning. Den ukrainska staten stöttar sitt folk och folket litar på sin president.

Jättelik vapenarsenal

Federationen har säkert ett jättelager av bomber, granater och massor av Kalashnikovammo, flygplan, drönare, stridsfordon, stridsvagnar och raketartilleri, men saknar industriell kapacitet att ersätta eller ens leverera materiel och ammo i samma galna takt som de förbrukas. Därtill är mycket av Federationens darriga materiel tillverkat av lika darriga underleverantörer någonstans i det federativa Ryssland, ett jättelikt land men ekonomin är inte större än Italiens.

Till bilden hör en högst hämmande faktor, i det att liksom det ryska samhället saknar ledare, saknar armén kompetenta befäl och industrin ingenjörer, för att inte tala om teknologi, vilken visserligen blivit bättre än den sovjetiska men är långt ifrån hög. Det är dock inget Ukraina saknar i någon del. Jag konstaterar att Ryssland missade att fullfölja sitt primärmål, att ta Kiev, slå ut statsledningen och installera nickedockor i dess ställe. Putin kommer inte att få en andra chans, inte en chans.

Det verkar som Putin leder krigsaktiviteterna, i egen hög person, vilket i så fall är ren tur, eftersom Putin har lika lite som Hitler hade av strategiskt tänkande och slagfältsordningar. Att Lede Fi ännu inte lyckats ta Kiev beror på en annan faktor experterna missar. Att demonisera fienden funkar nästan alltid för att motivera soldater att döda dem och ju längre bort kriget rasar desto starkare respons och mer död. Putin har demoniserat Ukraina genom vilda påståenden om nazism, Banderas och nationalister.

Det får ett demoraliserande genomslag hos soldaterna som inga nazzar hittar och gör dem odugliga som krigare. Nästa förbisedda faktor är stridsmoral, vilken redan dag tio verkar synnerligen svajig och skakig. Varje debacle kommer nu att bidra till större osäkerhet och ännu sämre stridsmoral. Och i ljuset av hur UAF, (The Ukrainian Armed Forces), tydligen i Homostel redan 25 eller 26 februari, fullständig tillintetgjorde en kolonn med 56 av de militärfordon som ingick i den långa pansarormen, verkar luften i företaget börja pysa ut.

UAF måste ha gått tillväga på samma sätt som finnarna under vinterkriget, då de gjorde ”motti” (typ korv) av de ryska konvojerna, genom att slå ut det första och sista fordonet, resten var lätt undanstökat. Mer och fler inlägg och videoklipp postas på nätet med uppgifter om vad som hänt med pansarormen på väg mot Kiev de senaste fem-sex dagarna.

Sammanfattningsvis kan man säga, att en sak är att demonisera talibaner, slå ner bönder i Kaukasus, klusterbomba och förgifta obeväpnade och försvarslösa kvinnor, barn och äldre i Syrien. En radikalt annan match är att möta försvarare med en stridsmoral gränsande dödsförakt, vilka är bergfast beslutna att driva ut fienden och halvt galna av glödande hat ger de sig kallt i kast med uppgiften. Här ska jag kasta in en liten detalj, också den missad, vilken avser konsekvenserna av att automatisera bort laddaren i de ryska stridsvagnarna av T-modell.

I en fyra mans besättning brukar vanligtvis laddaren få ta nattvakten för att resten av besättningen ska få den behövliga vilan. Utan laddare/nattvakt får man avstå sömn eller sova i skift, vilket oavsett valt sätt, på sikt kommer att påverka besättningens prestationsförmåga negativt, till en punkt då alla antingen sover eller inte längre orkar uppmärksamma omgivningen och kan få plikta med livet för den saken skull. Detta eller snarlika situationer verkar ha utspelat sig ett antal gånger den senaste veckan.

Zhuge Liangs ande

Medan jag läste kände jag hur den kinesiske  Han-dynastins store strateg, Zhuge Liangs ande svävade över den ukrainska stridstaktiken. Strategin är som hämtad från Zhuge Liangs, Åtta Trigram, vilken innehåller ett antal framgångsrika strategier, både offensiva som defensiva. En offensiv strategi beskriver hur fienden kan utplånas, famlande i mörker medan man själv har full sikt. Denna situation uppstår genom att tålmodigt invänta fiendens ankomst till ett, för en själv välkänt område, en labyrint att gå vilse i, för angriparna, vilka inte ens får tid att försvara sig. En annan, beskriver hur man med samma tålmodighet kan tillintetgöra en fiende.

Fienden behöver hamna eller luras in i en situation där dennes större vapenkapacitet inte kan utnyttjas och därför står oskyddad mot små flexibla vapen. En tredje strategi är att påverka fiendens psyke och exploatera den naturliga rädslan, vilken uppstår vid överraskande anfall och kaotiskt försvar. Situationen ökar den anfallande sidans mod i samma grad försvararna förlorar sin. I kraft av terrängkännedom och en strikt tillämpning av taktiken kommer fienden att förlora stort.

Många ryska BTG:er tillerkändes 2016 legal status som polisstyrka, alltså samma rättsliga nivå Tredje Rikets Einsatzgruppen ägde och Jugoslaviens/Serbiens president Milošević serbiska mördarband var tilldelade. Poliser vilka, klart medvetna över sina handlingar, likväl ägnar sig åt att avsiktligt avliva människor framstår för mig som fullständigt motbjudande. Polis är, visserligen till namnet ett yrke, men som sjuksköterska och läkare, i grund och botten, regelrätta kall. Sådana poliser är det ultimata hånet mot medborgare. Det verkar som om de stater, vilka döljer vidriga mord bakom rättsliga fasader, tror att polisstatus ska klara dem undan ansvar för grova förbrytelser mot medborgarna, mot mänskligheten.

Det är en sann villfarelse, männen bakom Tredje Rikets Einsatzgruppen ställdes och fälldes till ansvar och de högsta befälen avrättades. Jugoslaviens/Serbiens president Slobodan Milošević själv hamnade i Haag och delar av hans serbiska mördarband har dömts, dock efter alldeles för lång tid i frihet. 2016 skapade Putin The National Guards, nationella garden, och vips var de tillgängliga BTG-enheterna polisstyrkor under ”skydd” av Rysslands konstitution och naturligtvis direkt underställa president Putin själv. Det är här det börjar bli läskigt, då de som ska representera lagen och den ryska staten har till uppgift, är att vid behov agera brutal kravallpolis för att återställa ordningen på platser med upplopp eller social oro.

I denna arbetsbeskrivning ingår, självklart att blixtsnabbt vara på anvisad plats för att destabilisera hotfulla politiska manifestationer och andra för makten besvärande situationer. Dessa lagens väktare ska, framförallt förhindra färgrevolutioner, de ska förbereda eller genomföra maktskiften, lönnmord, sprängdåd eller bana väg för en invasionsarmé. Ja, den typen av småtjänster nationella garden kan utföra till Federationens nytta och säkerhet. Det är en klen tröst att jag i väsentligt mycket bättre prickat in det som är relevant i denna sak, än vad någon jag hittills läst gjort.

Kommentera gärna, vare sig du tycker jag har rätt eller fel. Det är utan minsta tvekan, personligt utvecklande och nyttig hjärngymnastik, att utväxla tankar, erfarenhet och uppfattningar med andra sansade personer.§ I nästa inlägg, Ryska Ledare, läggs som vanligt, först den senaste händelseutvecklingen ut och därefter ska jag visa upp några av Rysslands ledande opinionsbildare och frågan om den egentliga anledningen till Putins korståg.