Min Kommentar
Eftersom jag slutade använda strö- och snabbitsocker för mycket länge sedan, funderar jag till och från, om de artificiella sötningsmedlen påverkar kroppen, på lång sikt och i så fall hur. Det bästa man kan säga om kunskapen, avseende artificiella sötningsmedlen är, att forskarna är oeniga, djupt oense. Det var en mycket överraskande uppgift, då jag faktiskt föreställt mig att vi visste allt om socker och dess artificiella motsvarigheter. Socker har i ett antal former följt oss sedan jägar- och samlarstadiet, bjudit oss på sötma, sabbat våra tänder och blev i modern tid ett gissel efter en överkonsumtion av kristallint socker.
Socker var så billigt att framställa att den hamnade i stora mängder alla slag av färdiga matvaror. Jag minns att vi, jag och min bror, till frukost öste ner tre eller fyra rågade matskedar socker över havregrynen. Vi måste ha varit påtända som ugglor när vi gick till skolan. På grund av denna bristande kunskap blir rapporter och studier i ämnet intressanta, inte minst för, att jag förväntar mig negativa långtidseffekter. Nu avsåg inte den aktuella studien, sötningsmedlet jag har som förstaval och i alla lägen föredrar; Canderel, utan Sukralos. De, vilka använder den produkten bör läsa artikeln, även om den är kort.
Sötningsmedel
Artificiella sötningsmedel, vilka bland annat finns i diet- och läskedrycker har, visat sig ha “oväntad effekt på immunsystemet“, menar forskare vid Francis Crick Institute, i London, i en ny studie, från 2023-03-15. Studien av ett artificiellt sötningsmedel som vanligtvis används i varma drycker och finns i dietdrycker, har visat sig kunna påverka immunsystemet”, uppger forskarna. De fann att konsumtion av en stor mängd sukralos sänker aktiveringen av T-celler – en typ av vita blodkroppar – hos möss. Även om detta initialt kan förefalla vara en oroande effekt, är experterna glada över resultaten.
Om sötningsmedlet visar sig ha liknande effekter hos människor kan det användas för att behandla personer med autoimmuna störningar, inklusive tillstånd som typ 1-diabetes. Autoimmuna sjukdomar är när kroppens inbyggda försvarssystem av misstag attackerar kroppen, istället för att skydda den.
Autoimmuna tillstånd
Karen Vousden, seniorförfattare till studien, sa: “Om dessa första resultat kan upprepas hos människor, kan vi en dag erbjuda ett sätt att begränsa några av de skadliga effekterna av autoimmuna tillstånd.”
Forskarna hoppas att deras resultat kan leda till ett nytt sätt att använda mycket högre terapeutiska doser av sukralos hos patienter. Julianna Blagih, en författare till studien, sa: “Vi har visat att ett vanligt sötningsmedel, sukralos, inte är en helt inert molekyl och vi har upptäckt en oväntad effekt på immunsystemet”.
“Vi är angelägna om att undersöka om det finns andra celltyper eller processer som påverkas på liknande sätt av detta sötningsmedel.” Människor som konsumerar normala eller måttligt förhöjda mängder sukralos skulle inte exponeras för de nivåer som uppnåtts i studien. De testade doserna låg inom rekommenderade konsumtionsgränser, men skulle motsvara att dricka cirka 30 koppar sötat kaffe på en dag eller 10 burkar av en kolsyrad dietdryck. Sukralos är ett artificiellt, ett rent kemiskt sötningsmedel, alltså och ca 600 gånger sötare än socker och används ofta i mat och dryck. Dess effekter på kroppen är, dock ännu inte helt förstådda.
Karis Betts, senior hälsoinformationschef vid Cancer Research UK, sa: “I denna studie började vi undersöka hur höga doser sukralos, som potentiellt kan användas i nya behandlingsalternativ för patienter, men det är fortfarande för tidigt att sia om”. “Resultaten av denna studie visar inte skadliga effekter av sukralos för människor, så du behöver inte tänka på att ändra din kost för att undvika det.” Resultaten publicerades i tidskriften Nature.
Min Kommentar Igen
Där ser man, de artificiella sötningsmedlen förefaller inte innebära fysiska skador, ens på lång sikt, utom i extrema mängder, precis som de flesta andra ämnen vi petar i oss, därför kan jag tryggt fortsätta med Canderel och använda kristallint socker till bakverk och bröd, när det nu händer, att vi sätter en deg. Som en avslutning på detta inlägg vill jag göra gemene man uppmärksam på hur matindustrin processar sina produkter, vilka syftar till att delvis ersätta äkta varorna med Ersatz. Jag som alltid köper refill-förpackningar med sylt med mera, har märk att tillverkarna minskar på fruktinnehållet spär ut resten med mer och mer vatten, varför jag snart kommer att be dem tappa sylten på flaska istället. Det är simpelt att avgöra hurvida sylten blivit utspädd genom att använda samma burk varje gång. När jag först köpte refill-förpackningar räckte burken inte riktigt till, men idag blir det till och med lite plats över och likväl väger enheten lika mycket om tidigare. Det beror på att vatten inte tar lika stor plats som frukt eller effekter av Arkimedes princip, det där med att kroppar nedsjunkande i vatten tränger undan sin volym i vattnet.
Det är inte enbart Ersatz livsmedelsindustrin satsar på, utan också smakförstärkarna har kommit tillbaka på bred front. Sedan det blev allmänt känt, för några år sedan, att förpackningarna med nudlar och kryddor, vilka var särdeles populära, visserligen var billiga, men innehöll inte minsta näring och ”kryddorna” var smakförstärkare med eventuellt tveksamma hälsoeffekter, har jag i handeln inte sett till bergen av nudelförpackningar. Emellertid, var det endast en tidsfråga, nu när företag hellre satsar på greenwashing eller gröntvätt (såpa – eller?) än genuina och riktiga projekt, med positiv effekt på miljön och prisbilden på allt, precis allt, blivit mer än 25% högre, måste det gamla nudeltrixet börja bli attraktivt och en potentiell kassako. Företag som Nestle, vädrar, så klart, morgonluft, de har alltid förorenat fina råvaror med kemikalier för att uppnå…? Speciellt Nestle har inte begripit ett jota av vad miljöhänsyn betyder, utan lanserade med våldsam marknadsföring sina kaffemaskiner, vilka laddas med portionsförpackningar i plast.
Ny kontinent av plast
Ett helt galet och bakvänt miljötänk baserat på maximal utdelning istället för att fokusera på dagens situation, vilken kan sammanfattas med att vi, planeten och världshaven inte behöver mer plast, utan snarare mindre. Härvidlag, menar Nestle och många andra företag att de ska stå för vinsterna och vi konsumenter ska stå för de skador dessa företags produkter förorsakar utöver de pengar vi eventuellt lagt på inköp av dessa produkter. Det verkar inte vara någon särskilt schysst deal, vilket visar sig nu när vi har en ny kontinent av plast i Stilla havet och alla undrar vem som ska betala uppröjningen, vilken av nödvändighet måste göras. I samtliga miljölagar över planeten har det ansetts vara förorenaren, vilken bär ansvar för att återställa en förorenad miljö. Förorenarna i detta fall är producenterna av vin, öl och läsk.
Det är inte rimligt att förorenarna kan tillåtas tjäna pengar på att förorena vår miljö. Vi ska inte bli lidande ekonomiskt för att branschen inte haft framförhållning och skapat system, vilka inte resulterar i problem, medborgarna tvingas betala. Det finns liksom inget att utrymme att diskutera annat än ansvarsfrågan. Jag personligen lever hellre utan läsk i plastflaskor än har dem skräpande i vår vackra natur. Panta mera-systemet tycks inte hindra plasten att hamna på fel plats. Panten borde för övrigt, rätteligen ligga på tillverkaren, inte konsumenten som tvingas till extraarbete för att omsätta sina egna pengar till cash eller tillgodo. Ooopps! Nu kom vi visst bort från ämnet, men jag skulle ändå avsluta här…
Lämna ett svar