Förlusterna

Också på självaste Julafton, som en välförtjänt julklapp till Putin och han ryska värld, räknar vi samman de totala förlusterna för de ryska inkräktarna i Ukraina från invasionsdagen den 24 februari 2022 till den 24 december 2023 (Beräknade siffror.)

Månad 21  –  Månad 22 

+   27 390      +   30 290     =                    353 190 manskap,

+        391      +        362      =                        5 858 stridsvagnar,

+     1 342      +        632      =                      10 888 pansarfordon,

+        752     +        481      =                        8 314 artillerisystem

+        115      +          28      =                           932 MLRS,

+          64      +          16      =                           611 luftvärnssystem,

+            3      +            4      =                           327 stridsflyg,

+            4     +            0      =                           324 choppers,

+        783      +        792      =                      11 022 militära fordon och tankbilar,

+            1      +            0      =                             22 krigsfartyg, varav 1 ubåt.

+        695      +        604      =                        6 404 taktiska drönare,

+        102      +        121      =                        1 229 speciell militär utrustning,

+          27      +          50      =                        1 614 kryssningsmissiler.

Förlustsiffrorna från förra månaden, 21 (november) på 27 290 soldater och annan militär personal i döda, sårade eller försvunna (eller deserterade), har i december uppnått än merhårresande siffror och slagits med ytterligare 2 900 stackars satar. Snittet har de senaste månaderna legat på mellan 550, 650 och 913 stupade per dag, varje dag, vilket i sig är totalt vridet, totalt sinnessjukt, men ligger denna månad på 1 010 utslagna per dag. Galningarna Putin, Polarna & Kreml och den Ryska Federationen fortsätter således, att övergöda slagfältet med mer och mer kanonmat. Och försvararna fortsätter, att likvidera trupp efter trupp, Lede Fi kastar in och fram i striderna. Det är, således fortsatt rena självmordsuppdrag de ryska soldaterna beordras ut på.

Det är kallt på slagfältet, bitande kallt och att göra upp eld, är inte att tänka på, då det omedelbart skulle resultera i ett dödligt granatregn och eldgivning av ryska prickskyttar. Fingrar lyder dåligt i kylan och inpackade i handskar och vantar, blir vapnen svåra för att inte skriva omöjliga att rätt hantera. Alla kläder soldaterna tvingas ta på sig mot isvinden, får dem sannolikt, att se ut och röra sig som Michelin-gubbar. Oaktat detta går ukrainarna rejält hårt åt inkräktarna med sin överlägsna taktisk förmåga, dödsförakt och fasta föresats att köra inkräktarna på porten, för att använda ett gammalt slitet uttryck.   

Rysk Propaganda

Jag har observerat att många på nätet gärna slarvigt refererar till internationella konventioner, när det kommer till kriget i Ukraina och det, uppenbart utan att ha läst dem. Den ryska propagandan har naturligtvis hakat på och utnyttjat tillfället, genom att alltid, vid varje givet tillfälle (utom ett) göra gällande att Ryssland inte för krig mot den ukrainska civilbefolkningen, detta har ryssen, till och med hävdat inför FN:s säkerhetsråd. På detta sätt har propagandan lyckats så tvivels frö hos en del människor, speciellt i Asien och Afrika. Dessa tvivlare, med nödvändighet likväl måste betvivla äktheten av den veritabla tsunamin av info om, samt bild- och filmbevis avseende de fullständigt vidriga förhållandena i Ukraina. Det går svårligen att förneka den ryska propagandans framgång i detta fall.

Att den nuvarande ryska propagandaapparaten, helt och hållet skiljer sig från sin föregångare, den sovjetiska, såg jag överhuvud inte inledningsvis, trots att jag väl känner Sovjetunionens bidrag till den politiska retuscheringskonsten och visste att de nya ryska propagandisterna var välutbildade med universitetsexamina och förmodligen går vetenskapligt tillväga i sina påverkanskampanjer. Deras framgångar beror dock mer på att de inte hindras och hämmas av ideologiska sakskäl eller ett påkallat språkbruk som under sovjettiden. Då var det således enkelt, att utifrån text och bild, fastställa propagandans ursprung. Det är betydligt svårare idag, då propagandan inte längre är hänvisad till pappersmedia och markbunden TV. Internet bjuder på ofantligt många olika kanaler och tekniker som passar all propaganda som hand i handsken.      

Jag märkte den ryska propagandans inflytande när många började driva frågan om att få slut på kriget genom att Ukraina skulle avträda Krim och de ockuperade territorierna i öster och söder. Jävla dumheter – det alternativet finns inte tillgängligt. Jag skulle tro att samtliga ukrainare, vilka älskar sitt land, kan tänka sig att gå Putins markanspråk tillmötes, förutsatt att de alla är döda och inte längre kan försvara sitt land. Därför är jag säker på att varje gång denna eller liknade frågor får fäste och blir till agenda för grupper eller enskilda är det den ryska propagandan som banat vägen och agnat kroken.    

Internationella Konventioner.

Nu, tillbaka till världssamfundets överenskommelser, internationella konventioner, folkrätt och övrig lagstiftning, vilken reglerar alla typer av förhållanden suveräna stater emellan och är gemensamt beslutade och frivilligt antagna. På den internationella arenan är dylika avtal vanligt förekommande och är tänkta att bidra till en smidig och effektiv hantering av faktorer, vilka bland annat kan störa världsfreden. Avtal reglerar rättigheter, inom industri, handel och alla andra mänskliga aktiviteter, som krig. Dessa uppgörelser fungerar, i allt väsentligt, som de var tänkta, men svagheten ligger i att världssamfundet inte kan eller vill agera för att upprätthålla avtalens giltighet eller straffa dem som bryter mot bestämmelserna. Jag börjar med att ange ett ryskt typbrott, därefter lag, lagrum och paragraf eller artikel, samt lagtexten och en liten beskrivning. Då kör vi.

Mord på oskyldiga.

§ 3. P.1. IV Genèvekonventionen. 12.08.1949

“Personer som inte aktivt deltar i fientligheterna skall under alla förhållanden behandlas humant.“

Enligt den juridiska doktrinen i varje rättsordning behöver inget förhållande som är känt av ”alla” speciellt bevisas. Morden på oskyldiga ukrainare, behöver knappast speciellt bevisas, saken är sedan länge ett väl känt faktum och allmän egendom. Detta lagrum avser alla de oskyldiga människor som Ryssland brutalt dödat under sitt olagliga och orättfärdiga krig mot Ukraina. Dessa dräpta människor var inte klädda som  militärer i fält eller i uniform. De höll varken vapen i händerna eller utförde något militärt arbete. Det var som de flesta, som vi, helt vanliga människor, vilka precis som vi alla vill leva i fred, jobba och få vara med familjen, samt försöka förverkliga oss själva eller våra drömmar. Istället för att behandlas humant, drabbades de och likväl många barn, av ond bråd död. Och de blev mördade. Brott styrkt.

Angrepp på civila och civila objekt.

«Civila mål får inte bli föremål för angrepp eller repressalier. Angrepp skall strikt begränsas till militära mål.»

§ 52. Tilläggsprotokoll I till Genèvekonventionerna. 08.06.1977

Vid denna punkt gäller samma beviskrav som i den förra varför Rysslands massiva attacker mot civila byggnader och civil infrastruktur, inte heller särskilt behöver bevisas. Vad ämnar Rysslands med detta krig? Är målet att förstöra fridfulla familjehem? Eller attackera sjukhus och vårdinrättningar där människor redan kämpar för sina liv? Är verkligen förskolor, skolor och till och med skyddsrum högsta prioritet att krossa? Experimenterar Lede Fi med försök att radera medborgarnas sista hopp om överlevnad? I detta nu, medan du läser inlägget, fortsätter inkräktarna att begå grova krigsförbrytelser. Brott styrkt.

Hänsynslös förstörelse av bosättningar.

Princip VI(b) i 1950 års Nürnbergprinciper

“… hänsynslös förstörelse av städer eller byar, eller ödeläggelse som inte rättfärdigas av militär nödvändighet är en krigsförbrytelse.“

Denna princip talar klarspråk och som man säger ”det är inget snack om saken”, då endast Lede Fi kan tycka att den hänsynslösa och massiva förstörelsen av det civila Ukraina är en militär nödvändighet.  Objektivt sett var ukrainska städer, utanför konfliktzonen i öster, fram till den 24 februari fulla av liv. De blomstrade och innebar trygghet för invånarna. De utvecklades och växte. Följande lista kan lätt göras oändligt mycket längre med samhällen, byar och bosättningar, vilka inte ens finns längre. Städer vars namn och öden vi idag är smärtsamt medvetna om; Mariupol, Kherson, Odessa, Chernihiv, Charkiv, Butja, Irpin, Trostianets, Sumy,  Hostomel… är inte länge produktiva nav, varken för städer eller landet i stort. Gator och torg, i dessa ukrainska städer var som våra städers gator och torg och som alla andra i EU, fulla av fredliga människor som försökte skapa sig en rimlig tillvaro och leva sina liv. Nu, efter Lede Fis, illegala, onödiga och synnerligen brutala invasion, återstår endast skräck, rädsla och ond bråd död på dessa gator och torg. Därtill sprider sig hopplöshet och förtvivlan sakta och i takt med att Ukraina inte kan freda sitt luftrum. Hittills kan konstateras att Putin, Polarna & Kreml i tre fall av tre skulle fällas till ansvar för dessa krigsbrott. Speciell i sammanhanget är Mariupol som enligt alla bedömare hade, trots Azovstals monsteranläggning i staden, utvecklats till en pärla. Den äkta gnistrande Pärlan vid Azovska sjöns strand har till stor del, ersatts med billiga ryska elementhus. Kan det bli sämre eller värre? Brott styrkt.

Gisslan och tortyr.

§ 32. P.3. IV Genèvekonventionen. 12.08.1949

“Var och en av dem (utförare, min not.) är förbjuden att vidta någon åtgärd av sådant slag att den orsakar fysiskt lidande… skyddade personer i deras händer. Detta förbud gäller inte bara… tortyr… men också till alla andra brutala åtgärder, oavsett om de tillämpas av civila eller militära agenter. (utförare, min not)”

Art. 32, 34 P.1. IV Genèvekonventionen. 12.08.1949

“Tagande av gisslan är förbjudet.”

Vi förmedlas nästan dagligen den ohyggliga och fasansfulla situationen Lede Fi har skapat i Ukraina och ungefär lika ofta får vi lära oss mer och mer om de vidriga övergrepp som ständigt begås av den Ryska Federationens soldater i Ukraina. Ingen person, vilket befinner sig i Ukraina är förskonad från ryssens, minst sagt, barbariska aggression, varken obeväpnade män, kvinnor eller barn eller ens de äldsta. Lede Fi har tagit politiker, stadsledamöter, journalister och deras anhöriga som gisslan för att försöka pressa och tysta ukrainare från att rapportera om Rysslands brott. Lokalpolitiker har pressats för att inleda ett administrativt ”samarbete” med ockupationsarmén. Att avböja samarbete med inkräktarna har mer än en gång slutat med en kula i pannan eller nacken på de negativt inställda i gisslan. Brott styrkt.

Olaglig deportation.

§ 49. P.3. IV Genèvekonventionen. 12.08.1949

“Individuella tvångsförflyttningar eller massförflyttningar, liksom deportationer av skyddade personer från ockuperat område till ockupationsmaktens territorium eller till något annat lands territorium, ockuperat eller inte, är förbjudna, oavsett deras motiv.“

När det kommer till detta lagrums bestämmelser tarvas inte heller någon särskild bevisning då Lede Fis FN-ambassadör Vasilij Nebenzya redan inför hela värden erkänt brottet. I ett av säkerhetsrådets möten försvarade Nebenzya, helt fräckt, deportationerna av stora delar av Mariupols invånare med att det var  

en humanitär insats. Denne, i världen, topp tio vidrigaste person var tydligen hopplöst dåligt påläst eller trodde han att andra var det. Om de olagliga deportationerna finns en uppsjö av historier om hur Lede Fi cyniskt organiserade massdeportationer av människor från ockuperade områden. Rysk trupp satte med våld kvinnor och barn på bussar och förde dem till Ryssland (Rostov-on-Don), för att därefter skickas än längre bort till avlägsna delar av den Ryska Federationen (Samara). Brott styrkt.

Angrepp mot religion och kultur

Prolog till Haagkonventionen om skydd för kulturell egendom i händelse av väpnad konflikt av den 14.05.1954.

“… Skador på kulturegendom som tillhör vilket folk som helst innebär skada på hela mänsklighetens kulturarv, eftersom varje person ger sitt bidrag till världens kultur.“

Inledningsvis blev jag helt klart förvånad och förbluffad då Lede Fi började skjuta sönder och förstöra  helgedomar för en religion länderna delar. Frekvensen av attackerna uteslöt misstag, alltså är ryssens uppsåt styrkt. Den enklaste förklaringen är att denna massförstörelse är den strategi Ryssland alltid använt sig av vid konflikter. I detta krig sammanföll krigsmaktens taktik med Putins fasta föresats att fullt ut, radera den ukrainska identiteten. Det innebar inte endast att döda ukrainare en mass – Putin vill likväl  förstöra basen till identiteten, det vill säga, Ukrainas historia, kultur och stolthet över förfäderna. Därav lägger de så mycket krut på att förstöra Ukrainas museer, gallerier och kyrkor, enkom för att utplåna den ukrainska nationen och dess unika, stolta kultur. Brott styrkt.

Våldtäkter.

§ 3. P.1. IV Genèvekonventionen. 12.08.1949

“Kvinnor skall särskilt skyddas mot varje angrepp på deras heder, i synnerhet mot våldtäkt, påtvingad prostitution eller varje form av oanständigt övergrepp.“

Att detta lagrum och paragraf placerats i början av konventionen visar på bestämmelsernas betydelse i denna kontext. Och det med rätta, för det existerar inga giltiga skäl till att kvinnor inte ska åtnjuta samma skydd för sina kroppar, som vapen sannolikt skulle ge dem. Om våldtäkt används som led i en krigföring, så mycket större ansvar och värre straff. Jag tycker, framförallt manliga politiker bara passerar frågan, då den istället behöver lyftas och dryftas bra mycket mer. De fegar ut med motivering att offrets integritet kan komma att skadas. Skammen tillkommer endast förövarna och de som ansvarar för att möjliggöra den.    Det måste göras tydligt på mark- eller truppnivå att med våldtäkt riskerar förövaren att skjutas på plats. Det är givetvis drastiskt men, snälla tänk efter och kom gärna med andra, effektivare förslag. Medan, ökar bevisen och blir dagligen fler och fler. De kommer från kvinnor, vilka flytt eller befriats från tillfälligt ockuperade områden och som berättar hur de ryska ockupanterna våldtog dem. Kvinnorna våldtogs på nätterna, mitt på dagen, varhelst de befann sig. Ibland framför sina barn och inte sällan efter att ryssarna  mördat kvinnornas män. Jag kan inte se hur dessa brottens avskyvärda grymhet kan förbli ostraffade, utan att vi mister vår mänsklighet. Vi kommer sannolikt inte fysiskt åt de nuvarande förövarna, men visst fan kan vi förhindra framtida. Brott styrkt. 

Kommer Rättvisa skipas?

Det ser, i och för sig, dåligt ut för rysk framgång i en tänkt rättsprocess, men det är inte det samma som en fällande dom. Naturligtvis tänker många på om rättvisa kommer att skipas? Det är en bra fråga, vilken ingen egentligen kan besvara, jag tänker att motsatsen, helt enkelt, är lika otänkbar som oacceptabel, för varje normalt funtad människa. Om den starkes rätt blir norm, väntar oss kaos och undergång, så att säga, runt hörnet. Jag tror, nej jag är övertygad om att rättvisa kommer att skipas, inte skippas. Ingen rättrådig medborgare anser att rättsprocessen ska börja först när kriget är över och viktiga bevis är borta. Därför började många aktörer, definitivt efter Bucha, att dokumentera ryska illdåd, ryssens hänsynslöshet och patologiska brutalitet i detta krig. Sålunda utreds ryska krigsförbrytelser i Ukraina, redan för fullt av det ukrainska åklagarämbetet, polisen, säkerhetstjänsten (SFB) och ICC, Internationella brottmålsdomstolen och många civila organisationer Än fler enskilda samlar bevis för och uppgifter om mord, våldtäkter och tortyr, begångna av inkräktarna.

På grund av Lede Fis krigsförbrytelser och folkmord i Ukraina har 42 länder vädjat till ICC i Haag om att genast inleda en rättsprocess mot den Ryska Federationen. Om domstolen i processen på den framlagda bevisningen kulle komma fram till, att Ryssland bortom rimligt tvivel, de facto begått folkmord, krigsbrott samt brott mot mänskligheten genom, bland annat massdeportationer av ukrainska barn, på det sätt åtalet gör gällande kommer Federationen att dömas för dessa brott och tvingas att betala skadestånd och/eller gottgörelse. Dessutom, som redan nämnts, kan de ansvariga personerna bakom de hemska brotten arresteras och frihetsberövas, i varje stat som erkänner ICC:s jurisdiktion. Det här är sannolikt endast en stapplande början men redan finns ca 125 000, lågt räknat, enskilda dokumenterade ryska krigsbrott. Det blir nästan 5 700 illdåd per månad och närmare 200 per dag. Att här föreligger jättelika mörkertal kan vi ta för visst: Och lika visst, är att tanken på att så många, framförallt kvinnor, barn och gamlingar blivit utsatta för ryssarnas illgärningar, skaver. Att dessa anonyma stackare inte kan konfrontera sina missdådare, inte kan ge röst åt sin story, för att inför världen bekantgöra missgärningar de utsatts för, skaver inte mindre. På stan, sägs att det internationella samfundet är enat, i ett fast beslut, att fördöma Ryssland och ställa den ryska staten till svars för dessa avskyvärda brott. Jag hoppas innerligt att det är en uppfattning, som likväl står sig över tid.

I Övrigt

På Julnatten den 24 december, sköt ukrainska försvarare ner 14 av 15 iranska Shahed-136/131-drönare, Lede Fi skickat som en ond julklapp in över Ukraina. – Meddelade Ukrainas Flygvapen.

Under det senaste dygnet attackerade inkräktartrupper, som vanligt, regionerna;

Khmelnytskyi,

Kirovohrad,

Chernihiv,

Sumy,

Dnipro,

Zaporizhzhia,

Kharkiv,

Luhansk,

Donetsk,

Mykolaiv,

Odessa och 

Kherson.

Minst 4 personer dödades och ytterligare 17 civila skadades av beskjutningen. — Info från Ukrainas regionala militärförvaltningar.

God Jul!