Förlusterna

De totala förlusterna för de ryska inkräktarna i Ukraina från invasionsdagen den 24 februari 2022 till den 24 april 2024 (Beräknade siffror.)

Månad 25  –  Månad 26 

+   27 770      +   25 190      =                    461 940 manskap,

+        649      +        366      =                        7 242 stridsvagnar,

+     1 579      +        770      =                      13 928 pansarfordon,

+        903     +        953      =                     11 808 artillerisystem

+          17      +          30      =                        1 048 MLRS,

+          64      +          48      =                           771 luftvärnssystem,

+            7      +            1      =                           348 stridsflyg,

+            0     +            0      =                           325 choppers,

+        983     +     2 904      =                      15 892 militära fordon och tankbilar,

+            1      +            0      =                             26 krigsfartyg, varav 1 ubåt.

+        851      +        929      =                        9 439 taktiska drönare,

+        202      +        166      =                        1 944 speciell militär utrustning,

+          87      +        125     =                        2 117 kryssningsrobotar.

Förlustsiffrorna från månad, 25 (mars 2024) på 27 770 soldater och annan militär personal i döda, sårade eller försvunna (eller deserterade), har i april 2024 gått ner något. Snittet de senaste åtta månaderna har legat på mellan 550, 650, 913, 1009, 849, 1012, 849, samt 926 stupade per dag, varje dag, dödssiffror, vilket i sig är mer än  fullkomligt skruvat, men ligger denna månad på 836 eliminerade per dag. Putin, Polarna & Kreml och Ryska Federationen fortsätter således, envist att ytterligare mata slagfältet med mer och mer kanonmat. Fler ryska soldater, fler inkräktare, för försvararna, att likvidera i parti och minut. Putin, Polarna & Kreml använder sina soldater som sonder vid fronten, för att testa Ukrainas försvarsverk och kartlägga dess försvarslinjer och skyttenästen. Ryssarna söker en blotta, hoppas på att hitta den svaga länk i kedjan av skyddsvärn och befästningar, där de kan inleda ytterligare en offensiv, ännu ett anfall. De ryska soldaterna beordras helt kallt ut, utan att känna till de riktigt, riktigt dåliga oddsen, på spanings- och rekognosceringsturer, vilka blir till rena självmordsuppdrag.

Visserligen har antalet deserteringar, rymningar och ordervägran stadigt ökat och fortsätter att accelerera dag för dag. De stackars modiga soldaterna, vilka vägrar att slåss utsätts för trakasserier, blir hånade, slagna och i vissa fall skjutna av sina egna befäl. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi, uttryckte saken på följande sätt; ”Det ska kosta mer, vara mycket värre att backa tillbaka än att avancera framåt”. Denna inställning, detta synsätt har uppenbart alltid varit förhärskande inom den ryska krigsmakten. Under Andra Världskriget eller det Stora Fosterländska Kriget, som det heter i Ryssland, avrättades ovilliga soldater, vid fronten per omgående och efter kriget, dömdes ett antal ryska soldater då de återvände hem efter tysk fångenskap, till långa, långa fängelsestraff och även till döden för feghet, förräderi och för att ha kapitulerat för fienden. I detta nu väntar åtskilliga vapen- och ordervägrare på att ställas inför militärdomstolar, vilka är överhopade med mål.

Myterier

Att ryska regementen varken gjort eller gör organiserat motstånd eller myterier beror sannolikt på två faktorer;

1.    Ryska soldater tillåts inte använda mobiler i fält. De kan således varken inhämta eller förmedla info över de sociala nätverken, om den svåra situationen de befinner sig i. Och med hundra mil front blir det glest med kontaktytor mellan de olika arméenheterna på soldatnivå.   

2.    Majoriteten av de mobiliserade ryssarna kommer från fjärran, underutvecklade och fattiga regioner. Som all landsbygdsbefolkning saknar de mestadels utbildning och behärskar inte riktigt den moderna tekniken.

Putins, Polarnas & Kremls indifferens för sina soldaters umbäranden och snara död, är lika vidrig som omfattande. Jag kan inte få huvudet runt, hur någon kan blunda för förlustsiffror på omkring tjugofem, till mer än trettiotusen militär personal per månad. Det förefaller vara ett synnerligen högt pris för de futtiga landvinningar Putin, Polarna & Kreml gjort… Redan i mitten av juni 2024 kan de ryska förlusterna av militär personal nå en halv miljon, på strax över två år… Putins Federation söker febrilt nya ”segrar” efter erövrandet av staden Avdiivka i Donbas-regionen. Det fälttåget tog två år och kostade ryssarna osannolikt kraftiga förluster samt ofantliga mängder materiel. Allt för att inta ett veritabelt grustag, en folktom ruinstad och dessutom en position som inte öppnade upp en ny anfallsriktning, åt väst, in mot resten av Donbas. Nu är det Ukraina, som får tid att idogt bygga om och ut sina befästningsverk, skyttegravar, kontrollpunkter och anlägga minfält.

Chasiv Yar

Och det, verkligen i grevens tid, då den lilla, men strategiskt viktiga orten i östra Donbas; Chasiv Yar står inför ett ryskt övertagande. Orten ligger  10 kilometer väster om Bakhmut, på en starkt befäst och lättförsvarad höjd, men enligt uppgift har 20-25 000 inkräktarsoldater dragits samman och opererar i Chasiv Yars omgivningar. Medan de sannolikt väntar på order om att slutligen storma ukrainarnas befästningsverk, attackerar trupperna småbyarna och bosättningarna närmast staden. Den Ryska Federationens krigsflyg fäller tunga glidbomber över stadsbebyggelsen. Byggnader plattas bildligt talat till som krossade av en jätteslägga. Där, i Chasiv Yar har ryssarna hittat en potentiellt möjlig väg för ett fortsatt avancemang västerut. På höjden kan dessutom viktiga ukrainska logistikrutter- och centra komma att hamna inom det ryska artilleriets räckvidd. De nya vapnen och artillerigranaterna kanske inte hinner fram i tid för att hindra Lede Fi att etablera ett brohuvud på höjden, men väl för att stoppa ryssens fortsatta framryckning. Om nu Chasiv Yar faller i ryssens händer måste Ukraina företa en ordnad reträtt och inte ”glömma” kvar soldater för de fullständigt vidriga ryska inkräktarna att ta ut sin frustation på. Gång efter annan har den ryska militären brutit sina löften om att inte skada kvarvarande ukrainare!

Med risk för att bli tjôtig, men vi kan således, ännu en gång konstatera att de motbjudande ryssarna beter sig som själlösa rovdjur och bryter mot varje krigslag, mot folkrättskonventionen, mot varje rätts- och moralregel världssamfundet kommit överens om, ska gälla vid väpnade konflikter. Jag funderar över varför den Ryska Federationen tillåts ljuga hela världen full av skit? Moraliska vrak som Putins pladdrande papegoja Peskov och Rysslands otrevlige FN-ambassadör Vasilij Nebenzya, hävdar likt envisa tokar och lika regelbundet som ett gökur, att den Ryska Federationen inte beskjuter civila mål, inte sjukhus, inte skolor och inte bostadsområden, men likväl hade, förra månaden omkring 122 000 utredningar om krigsbrott startats sedan krigets början. Idag är de 130 000, åtta tusen fler.

Fronten

Hur det ser det ut vid fronten idag? Bortsett från att de stridande parternas landvinningarna knappt räcker till för att begrava de stupade, mycket som under det Första Världskrigets slagfält, är kriget i Ukraina ett högteknologiskt krig, som till och från, ändar skepnad. Den senaste tiden har det ryska infanteriets tryck ökat och användningen av drönare med den. Ryssarna som 2018 i sin militära doktrin sågade användning av drönare har nu insett att spanings- och informationsinhämtning får en allt större betydelse och därför anammat Ukrainas drönartaktik. De har skaffat sig en jätteflotta av olika typer av dessa flygande tingestar och skickar konstant svärmar av sådana maskiner in över Ukraina . Det måste vara en rent surrealistisk scen, där det surrar en massa drönare i luften som spanar på allt som rör sig på marken, ett förspel till framtida krig mellan maskiner och människor som i filmen ”Terminator”. När en spanardrönare upptäcker och identifierar en fiendesoldat kan den beordra fram kamikaze-drönare att slå ut denne. ”Vi tar oss springande från skyddsvärn till skyddsvärn, annars…”, sa en ukrainsk soldat. Bägge sidor lider brist på granater, dvs artilleri- och granatkastarammo, men med tanke på den senaste månadens ryska förlustsiffror verkar ammo till handeldvapnen saknas, i vart fall, inte för Ukrainas del.  

Ryssland

Hur det ser ut på den ryska scenen, dvs Moskva, idag? Vad trendar där? Tillvaron för folket i den Ryska Federationen blir alltmer skruvad. Regimen straffade (till fängelse) bland andra, de vilka la blommor vid olika monument för att hedra Navalny. Vilket berättigande har sådana myndigheter, ett sådant styre? Naturligtvis inget! Prästen som förrättade Navalnys gravsättning har stängts av från sin tjänst som präst och själasörjare och kan inte verka inom den ryska ortodoxa kyrkan de tre närmaste åren. Stater som inför och straffar sina medborgare med yrkesförbud för struntsaker är ett utomordentligt (sinnes)sjuka samhällen. Ryssland eller den Ryska Federationen är på god väg att bli den värsta i sitt slag. Igår hettade det till, i det att vice krigsminister Timur Ivanov arresterades, anklagad för mottagande av muta, till en början, av $10 000, sedan, ”i avsevärd omfattning”. Denne Ivanov är/var krigsminister Shoigus gunstling och mycket god vän med papegojan Peskov. Han fick ansvar för att återuppbygga Mariupol och hade ett antal andra uppdrag. Han är dock mest känd för sin luxuösa livsstil och en följetong i rysk media. Hela Europa blev rejält upprörd över att Ivanovs fru fritt kunde resa omkring och shoppa stort bland Europas huvudstäder, trots att hennes man är tvärsanktionerad. Med anledning av en skilsmässa (feakad) togs hennes sanktioner bort och hon kunde ansöka och beviljas visa. Paret bor i ett palats, köpte en Rolls, spenderade tidigare mycket tid och en förmögenhet på vistelser och yachthyror på den franska Rivieran. Vecka in och vecka ut florerade bilder och artiklar om paret i rysk media. Det var paret Ivanov med paret Peskov på Rivieran, på en yacht, på garden partys, i palatset och liknade bilder. Den ryske journalisten hade smått indignerat lagt till att; ”Festdeltagarna drack alkoholhaltiga drycker”. Läsarna kunde se och bli upprörda över en ring för en dryg miljon kronor ($104 000) och all annan lyx paret frossade i. Ivanov har länge varit ifrågasatt, då en statlig tjänstemans lön på den nivån, om än god, knappast täcker dylik livsföring och extrem överkonsumtion.

Jag tycker det hela är synnerligen intressant, för mig visar saken hur genomkorrupt Ryssland egentligen är. Navalnys duktiga Antikorruptionsorganisation publicerade beräkningar på den lägsta summan av mutkolven Ivanovs bestickningsintäkter och landade på minst en miljon dollar. Det var dock inte hans livsstil som fällde honom, då det uppenbart är OK om man har någon mäktig person, vilken håller en bakom ryggen. Ivanov måste ha förargat någon högt uppsatt potentat, varav Putin och Shoigu är de enda ovanför i hackordningen. Putin kanske ville ytterligare stärka sin position inför det riggade valet i maj, genom att beslutsamt markera för folket att han tycker lika illa om maktelitens extravaganta leverne som de. Fast ribban förefaller ligga högt – väldigt högt! Festprissen sitter inlåst och åklagarna jobbar hårt för att utöka åtalspunkterna och sätta ett värde på ”i avsevärd omfattning”.

Oavsett Putin anställer ett räfs och rättarting och fotar Peskov och möblerar om i militärledningen är han den mest korrupte av hela byket. Shoigu kommer sannolikt att stanna, då han följer Putin som en hundvalp och är dennes främste ja-sägare. Detta får mig osökt att tänka på generalfältmarskalk Wilhelm Keitel, chef för Tredje Rikets överkommando (OKW), vilket till den grad gick i Hitlers ledband att han började kallas Lakaitel (Lakej). Meniallafall.

Joakim Paasikivi

Denne militär är en klippa och jag känner mig trygg i att överstelöjtnant Joakim Paasikivi, läraren i militär strategi vid försvarshögskolan i Stockholm, utbildat många av våra officerare. Han har stärkt min tro på att vår killar och tjejer i uniform kommer att göra allt de förmår för att skydda oss och slåss ända in i kaklet i händelse det kommer till en sådan konfrontation med Lede Fi. I mars skrev jag att Paasikivi, med sin något torra och underliggande humor, uttryckte följande klokhet med innebörd att ryssarna avfyrar fortfarande mycket mer ammo än vad Ukraina gör, men ukrainarna träffar fortfarande bra mycket mer av sina mål än ryssarna sina. Den lyckade jämförelsen, av de bägge krigförande parterna, fastnade direkt hos mig och gäller, i stort sett, också denna månad. Överhuvud tycker jag det likväl speglar krigsinsatserna hittills. Nu ska vi se vad 600 miljarder kr kan göra för skillnad på slagfältet. Någon har kallat detta militära stödpaket för Ukrainas ”livlina”, och det är nog så det ligger till. Det lite sorgliga är att den enorma kapacitetsökning Ukraina nu tillförs skulle varit på plats redan hösten 2022. Då hade bilden sett något annorlunda ut, men jag ser framåt och framemot hur ukrainarna använder sina nya ATACMS för att slå ut logistiklinjen som löper utmed kusten vid Azovska sjön, logistikcentra och knutpunkten vid Berdiansk, rensa Krim från den ryska närvaron från flygbaser, hur de blåser hål på Kerch-bron och sänker en fregatt eller två. Jag är naturligtvis medveten om att också ryska liv spelar roll och att det är hemskt för de  stupade soldaternas efterlevande, men ryssarna borde inte vara där – nu eller någonsin.        

Ukrainas städer

Ryssarnas fortsätter sin senaste taktik, att skicka svärm efter svärm av den iranska drönaren Shahed 131/136 mot alla de ukrainska städer, samhällen och byar, vilka saknar lika mycket luftvärn som de stora städerna, en taktik som ”mättar” Ukrainas luftvärn och några slinker på så sätt igenom för att träffa sina mål. Den senaste månaden sköt luftvärnet ner 939 Shahed-drönare, och tänker vi oss en träffprocent på 70% ± 5% innebär det att ryssarna skickade mellan 1 300 och 1500 drönare på 30 dagar, vilket gör mellan 43 och 50 st. per dag. Men Lede Fi har endast avfyrat fyra kryssningsrobotar och ballistiska missiler i snitt per dag. Putin, Polarna & Kreml, har kanske ett par tusen av de 4 500 drönare de shoppade i prästernas basar i Teheran kvar på lager.

städer, samhällen och byar. Putins papegoja Peskovs och den Ryska Federationens osympatiske för att inte skriva motbjudande FN-ambassadör Nebenzyas lögnaktiga ord ekar fortfarande i mitt huvud ”Den Ryska Federationen beskjuter inte civila mål, inte sjukhus, inte skolor och inte bostadsområden”. Av nyhetsflödet att döma är det just på civila mål, Lede Fi riktar in sina missiler och robotar på. Dvs sjukhus, skolor och bostadsområden samt energiförsörjning.   

Kl. 05:51

Det är sannerligen glädjande att den amerikanska senaten slutligen röstade igenom ett nytt militärt stödpaket till Ukraina värt nästan 61 miljarder dollar (ca 600 miljarder kronor) – Den officiella sajten för Ukrainas parlament Verchovna Rada (Rada) var tidigt ute med denna sedan länge väntade och efterlängtade nyhet. Nu jävlar…

På eftermiddagen kom nästa glädjande nyhet då EU-kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen meddelade att EU överfört ytterligare en del eller 1,5 miljarder euro (ca 15 miljarder kronor) av det makroekonomiska stödpaketet till Ukraina på  50 miljarder euro  (ca 500 miljarder kronor). Dessa medel fördelas inom ramen för Ukraine Facility Programme, som syftar till att ge ekonomiskt stöd till Ukraina mitt under det ryska fullskaliga kriget.

De trodde sig ha hittat en sådan norr om Kharkiv och inledde ett kraftigt inbrytningsförsök på bred front. Att Ukraina inte fått de nya vapensystemen på plats bidrog sannolikt till att anfallet kom den 10 maj. Ukraina hade precis roterat trupperna vid detta frontavsnitt efter mer än ett år i fält och de fick skyndsamt återgå i strid tillsamman med inkallad reserv för att stoppa ryssens avancemang. Ett tag verkade situationen ansträngd och jätteallvarlig, inte för att ryssarna skulle bryta igenom, det kan de inte, men det är illa nog om de kommer inom artilleri- och raketartilleriavstånd från Kharkiv, då hamrar de sönder staden, lägger den i grus och aska och gör den obeboelig. Än värre om ryssen får möjlighet att etablera ett brohuvud på den högre terräng där Chasiv Yar ligger. Därifrån kan de lätt lägga ukrainska logistikrutter, försvarsanläggningar, militärbaser, flygfält och viktiga knutpunkter under granat- och raketbeskjutning. Lyckligtvis, lyckades försvararna med hjälp av det ukrainska artilleriet till slut hejda Lede Fis fortsatta offensiv. Att Ukraina klarade sig undan med blotta förskräckelsen är ingen överdrift att påstå. Och de klarade utmaningen, utan Västs hjälp, likväl som vanligt galant. Vad är det för fel på Väst? Ukrainarna offrar sig hjältemodigt och ber endast om vapen att försvara sig med, men inte ens det löser vi.

Har Biden tappat det?

Antingen är Biden groggy eller snömosig och bara babblar strunt. Han sa den 26 april att han skulle se till att Ukraina omedelbart, samma kväll, skulle få artilleriammo för den fanns i Europa. Därefter har jänkarna haft en månad på sig att beväpna Ukraina. Men icke! Jag blev chockad av SVT-journalisten Bengt Norborgs reportage från Charkiv omkring den 13 maj, där han uppgav att staden saknar luftvärn. Det är ren skandal. Ukrainas andra stad utan luftvärn, låter som ett skämt. Jämfört med Israel vilka kan försvara sitt luftrum 360 grader har ukrainarna ingenting och Israel är ens inte utsatt för bråkdelen av den död och förstörelse som drabbat Ukraina. Landet måste få fler HIMARS, och andra raketartillerisystem fler Patriotsystem och mycket mer konventionellt luftvärn. Även om det kostar är den prislappen bra mycket lägre än vad återuppbyggnaden av Ukraina kommer att gå på. Ryssen är ju naturligtvis skadeståndsskyldig men med den takt Putin sänker den Ryska Federationen mot en statsbankrutt kommer det sannolikt inte finnas något att utkräva. Det går som bekant inte att klämma blod ur en sten. Den ryska statens och oligarkernas frysta tillgångar blir ett gott tillskott, men täcker långt ifrån återuppbyggnaden. Det blir därför billigare med ett luftförsvar just pga att man inte behöver bygga nytt-eller?