Detta Inlägg

är ämnat att beskriva hur och varför jag blivit oändligt trött och synnerligen frustrerad på att Sverige håller på att förlora sin sanna identitet, utan att omforma den till dagens verklighet och tidens krav, samt bli stärkta i förvandlingen. Att folkhemmet helt försvann var verkligen tråkigt och sorgligt, men kanske oundvikligt. Däremot knappast det vakuum och den infantila villervalla, Rikslekstuga, samt obefintliga samhällsutveckling, vilken kom i dess ställe. Knappast heller det totala debacle och sammanbrott i integrationen av invandrare, vilket lett fram till Sveriges värsta och exempellöst dödliga våldsvåg. Jag fattar inte var politikerna plockade upp att bästa praktik var att låta människor flytta hit ge dem ett startkapital och förvänta sig att de skulle lösa resten. Det är ytterst få människor som äger kunskap och egenskaper som så att säga låter dem oproblematiskt promenera in i en okänd gemenskap, i ett nytt samhälle.

USA Försåg

oss på 1960-1970-talen med alla önskvärda exempel på hur man inte ska organisera en integration och senare att det är den enda framkomliga vägen för att undvika problem. Och ändå… begick våra folkvalda precis samma misstag som jänkarna. Redan för 30+ år sedan skulle, således de ansvariga politikerna satt upp hållbara villkor för migrationen och sedan nogsamt följt dem. Men vi tar det från början. De flesta folk på planeten har sedan urminnes tider varit gästfria och generösa med vad de har, då de gästas av främmande. Den skandinaviska gästfriheten kan spåras ända bort till forntiden. Och vår var stor och inkluderande fram till mitten på 1970-talet. Merparten svenskar var nyfikna på det utländska, vissa var rädda för främlingar, men någon främlingsfientlighet upplevde inte jag i min barn- och ungdom. Idag är vår gästfrihet något ansträngd, för att inte skriva, naggad i kanten och bilden en helt annan, med ett avståndstagande från främlingar som når upp till hat.

Migrationslagarna

här hemma i Sverige är rent åldriga och bygger på ännu äldre Utlänningslagar. På detta har det, som så vanligt i lagsammanhang, lappats och lagats, varför regelverken ser ut som lapptäcken och synnerligen svåra att navigera sig igenom. De senaste lagändringarna har visserligen skurit ner migranternas och asylsökandes antal, men långt ifrån adresserat grundproblemen; en fallerad integration, samt ett kapitalt misslyckande med att erbjuda migranterna en meningsfull tillvaro. Precis, det handlar om resurser, eller ja, snarare bristen på dem.

Regel nr. 1.

– Är alltså, att inte tillåta större inflöde av människor till landet än vad vi har möjlighet att hantera.

Regel nr .2.

– Avveckla arbetskraftsinvandringen, det har velats och strulats och blandats och getts, varför det nu uppstått en smärre begreppsförvirring och ett svårbearbetat system. Vi kan inte ha både den och asylinvandring. Bättre att migranterna med asyl erbjuds arbete. Tillräckligt många kommer att stanna här för att täcka arbetskraftsbehovet.

Regel nr. 3.

– Sätt begränsningar och håll dem stadigt. Jo, jag vet, valet är fruktansvärt och jag önskar att vi kunde har räddat varje syrian undan bindgalna och mordlystna ryska vandaler och sin egen än tokigare president Assad (Lejon), men… Sannolikt kommer någon att tycka det är taskigt av mig, att jag inte är snäll. Hurvida det förhåller sig på det viset, är inte upp till mig, att uttala mig om, men jag tycker inte att det är speciellt snällt mot dem vi ska skydda, att packa dem i speciella områden (de har ännu inte blivit getton), göra dem ekonomiskt beroende, kanske för återstående sin tid här; kort & gott, stänga dörren för deras framtid. Det är definitivt inte snällt mot de kvinnor, vilka fastnar i hemmet och står längre och längre från deltagande i samhällsgemenskapen. Hur utsatta måste inte de känns sig, då de tvingas låta barnen tolka vad de behöver förmedla på sjukhus, på Soc, ja vaduvill. Det är inte heller snällt att utsätta de asylsökande för årslånga istället för månadslånga handläggningstider, pga av extrem arbetsbörda. Det är inte ens snällt mot byråkraterna.

Och mot den äldre inhemska befolkningen är det överhuvud inte snällt att försämra deras levnadsstandard för att andra tar den i anspråk. Missförstå mig rätt. Varje vårdbehövande vi tar emot ska naturligtvis få den vård deras behovet kräver. Därtill tror jag inte gamlingarna behövde bli utskällda i radio av en minister som tyckte de skulle skämmas över att klaga. Den ministern var ute och cyklade – vådligt, för när landets gamlingar klagar är det knappast över lyxproblem, eller? Dessutom var ministern dåligt påläst, då den enkla sanningen är att Sveriges gamlingar mer än en gång ofrivilligt behövt täcka statens kostnader för utebliven standard, i detta hänseende, sedan 1946. Denna gång var en gång för många.      

Regel nr. 4.

– Skulle kanske ligga i Regel nr. 1 och avser att varje vuxen migrant ska på sitt eget modersmål informeras om hur vi tickar, våra uppförandekoder, vår etik och att Sveriges befolkning och alla som befinner sig här äger samma fri- och rättigheter, men också motsvarande personliga skyldigheter. Helt enkelt, vad VI tycker är halal och harram, vilket är minst lika viktigt som en introduktion till det svenska språket. Nu ger jag mig ut på djupt vatten, men ett avsnitt ska redogöra för kvinnans ställning i vårt samhälle. Inte för att jag tycker kvinnor har tillåtits en komplett frigörelse från patriarkatiska föreställningar om deras plats, men Sverige har nått bra långt. Medan jag inte ämnar försöka omvända de migranter med en till vår motsatt uppfattning om kvinnans rang, är den ordningen, för mig, fullständigt åt helvete fel, fel, fel! Kvinnan har av naturen givits exakt samma ställning som mannen och hon innehar, i en demokrati, tillika rättsstat samma status. Staten ska, annars aktivt agera på att så blir fallet. Vi har självfallet ingen rätt att lägga oss i hur kvinnor i andra kulturkretsar behandlas, inte minst inom det islamska samfundet, däremot kan/ska vi kräva och säkerställa, att svenska kvinnor inte behandlas på samma sätt. Nä-nä, jag är varken vänster, liberal, konservativ, högerextrem eller nationalist, utan mest realist. I alla händelser ska klart framgå att den svenska kvinnan exklusivt bestämmer över sin kropp, samt när, var och hur, i allt övrigt. Kan det bli enklare att begripa?   

Regel nr. 5.

– Ett avslag på ansökan om att få stanna i Sverige måste av nödvändighet leda till en återresa hem, dessvärre. Att ha 20 000 – 50 000 papperslösa, så att säga, på lösen är inte enbart en negativ kostnad, utan likväl grogrund för vår inbördes splittring, polarisering och lagtrots. De människor som oavsett lagtrots ämnar hjälpa papperslösa, har all heder av sin inställning, men ligger likafullt i strid med vad som överenskommits. Här ställs var och en inför fruktansvärda val, men… Förekomsten av en stor andel papperslösa riskerar definitivt att skapa ett parallellsamhälle. Och medan vårt samhälle pallar ett multikulturellt inslag, pallar inte vår kultur parallellsamhällen. En hävdad flaskhals är det fysiska återförandet av migranten hem. Det är självklart otänkbart att spärra in och isolera migranter till dess tillgänglig flygresa finns. Möjligen 1 till 3 dagar, maximalt. Kriminalvården som verkställer avvisningarna måste steppa upp sin planering och rutiner när det gäller att koordinera transportvägar. Om det nu inte finns direktflyg till hemlandet, finns det garanterat till ett annat land i regionen, vi kan nå och som har kommunikationer med destinationslandet. Kriminalvårdens personal åker inte längre med ut- och avvisade, men har väl fullgjort sitt åtagande genom att informera planets kapten om aktuell situation innan start.

Regel nr. 6.

– Skapa system, vilka kan inventera migranterna som den resurs de verkligen är och underlätta för dem med förutsättningar att få jobb. Våra myndigheter betraktar tydligen fortfarande världen som den såg ut för 50 år sedan, då Sverige var ledande inom de sociala områdena. Världen har kommit ikapp! En utländsk yrkesutbildning idag smäller lika högt som en svensk och torde, förutom språket, kräva små justeringar för att passa oss. 2015 kom det ovanligt många utbildade migranter, men på grund av vår knepiga lagstiftning, kunde endast få erbjudas anpassning till vår standard och därigenom jobb. Idag ca åtta år senare förefaller de ha flyttat till jobb ute i Europa och i USA. På så sätt missade vi många duktiga tandläkare och tandhygienister och starkt efterfrågad läkarkompetens och… Det framstår som självklart att de ansvariga måste förnya sig för att kunna optimera migrationen, men myndigheterna är tydligen ännu helt paralyserade av sina egna regler, och de folkvaldas senfärdighet, samt politiska revirtänk.   

Krafttag

Det framstår som lika självklart att Staten (Regeringen), statsapparaten och det politiska etablissemanget behöver ta i med krafttag för att stävja den nuvarande farligt skenande utvecklingen. Krafttag i denna kontext är, dock allt annat än vad nuvarande och tidigare regeringar lyckats prestera. Krafttag, menar jag, innebär att Riksdagen tar sig samman och överkommer partiernas åsiktsspann, som spänner mellan obegränsad och starkt begränsad migration. Istället för att betrakta migrationsfrågan som ett nationellt kollektivt ansvar, pushar varje parti sin ”lösning”, vilken strax blockeras av de övriga. Det är utan tvekan en brist hos den representativa demokratin att dess principer tillåter onödigt tidsödande långbänkar och möjlighet att lamslå all utveckling i frågor av vikt för Sveriges befolkning, där bland annat, ett tryggt samhälle är ett överordnat krav. Normalt sett är inte polisen rustad för att möta sådan extrem situation, då den är mycket ovanlig och de gör vad de kan för att fullfölja sin polisiära uppgift.

Jag Frågar

mig, hur det är möjligt att killar och tjejer som egentligen skulle utbildat sig till civilingenjörer, vårdpersonal, brandmän, poliser och, ja vaduvill, förvandlats till potentiella mördare för den status och pengar, vilka följer? Ett liv, ständigt i dödens närvaro eller ett liv, en hopplöst trist tillvaro bakom galler till 50-års ålder eller kanske fram till fattigpension. Uppenbart är att ungdomar i utsatta områden, företrädesvis med migrantbakgrund endast har lämnats alternativet; dåliga val, vilka vi ser manifesterade i princip varje dag. Med fler goda val hade problemen blivit mindre, bra mycket mindre. Det riktigt tråkiga och upprörande är att allt ungdomarna drömmer om skulle kunna realiseras med utbildning. Jaja, det var ju bristen på resurser som hindrade, därför är Regel nr. 1. Nödvändig. Och inte endast den, utan brist på klarsyn, bristande förståelse och tveksam empati ligger bakom de bägge politiska blockens åtgärder oavsett de ser helt olika ut.

(S) & Co satsade, sin vana trogen på lagstiftning, då det är den som ska förändra samhället och straffbelade eller kriminaliserade uppsåtet, att leda underåriga in på brottet bana, samt andra liknade lagar. Utan minsta effekt på vardagens gatunivå.     

(M) & Co satsade för sin del på hårdhandskarna, repression och tvång, väl beprövade medel  högern så ofta gjort bruk av. Trissen; Kronvittnen, Dubbla Straff och Visitationszoner har lika stor sannolikhet att falla ut i en storvinst som någonsin Svenska Spel Trisslotter. Strömmers recept lär skapa mångt fler problem än vad de löser och koka ner till en illasmakande soppa.    

På det hela taget, med några få men goda undantag, tycker jag att kvalitén på våra politiker stadigt sjunkit sedan min ungdom, vilket är ett världsomspännande fenomen och syntes allt för väl under president Trump. Det gäller från kommunal- över regions- till rikspolitiker, vilka verkar ha tappat DET, saknar visioner och idéer utöver att bli yrkespolitiker. Beslutsfattandet blir naturligtvis därefter och antalet fel, misstag och intrång ökar, vilket drabbar befolkningen   stort. Det finns många skräckexempel på beslutsprocesser som gått snett och förorsakat mycket mer skada än nytta, men jag nöjer mig med följande exempel;

Vapendirektivet

2018 skulle EU:s vapendirektiv varit fullt implementerad i vår rättsordning. Det är ett mycket väl genomarbetat direktiv i syfte att rejält försvåra för gäng och kriminella att anskaffa ammo, vapen samt reservdelar till dessa. Då våra folkvalda inte kunde komma överens om vilken status jägare och hobbyskyttar skulle ha, trädde direktivet inte i kraft förrän hösten 2023. Vad detta töntiga strul haft för negativa effekter på gatan, är och förblir  spekulationer, tro och tyckande, men att det inneburit en välkommen respit för gängen och kriminella, är odiskutabelt. Hur mycket ammo, vapen samt reservdelar till dessa, som gäng och andra våldsverkare hunnit förse sig med under fem år, blir likväl spekulationer, tro och tyckande. I alla händelser kommer efterspelet att innebära ytterligare en fällande dom i Europadomstolen (Curian), för fördragsbrott samt saftiga böter för Sverige. Grattis! Det är, som sagt, lätt att vara generös med andras pengar och rent oansvarigt, men jag har snarare funderat över hur det, i denna parlamentariska grupp inte kunde finnas en enda närvarande och verklighetsförankrad politiker, vilken hade kunnat ruskat om de andra och satt dem på rätt spår.

Situationen

är minst sagt allvarlig, men jag vill ändå poängtera några saker. Alarmisten tillika justitieminister Strömmers påståenden att läget är unikt och systemhotande stämmer inte. USA upplevde bra mycket mer våld, upplopp och mord, till och med Nationalgardet sköt ihjäl studenter under en motsvarande period där. Inte ens med tanke på hur människor med eller utan  kriminell bakgrund nästlar sig in i systemet för att infiltrera, varken är eller kommer det att bli systemhotande. Det finns så oändligt många enkla knep för att ”mullvadarna” ska avslöja sig, varför jag är i trygg förvissning om att de rättsvårdande myndigheterna, åtminstone i detta hänseende är effektiva och håller rent. Det verkar vara en motsägelsefull anknytning till här och nu, dessa politiker äger. De måste ju vara klart medvetna om att deras beslut är angelägna, med snäva tidsramar, samt kan göra skillnad, men ingen förefaller ha sett sambandet mellan deras söl och den blodiga verkligheten på gatan, hur det nu är möjligt. Samtidigt uppträder de som om de exklusivt förfogar över tid och det som istället blir angeläget är att gruppen kan avsluta arbetet i sin egen takt. Men så funkar det fan inte! Dessa politiker kan ingalunda frånkänna sig ansvar för alla de skottlossningar, sprängdåd och mord som förekommit mellan 2018 och 2023. Det är illa, riktigt illa! Våldet fortsätter att trappas upp och drabbar alltfler oskyldiga, sprängningarna blir kraftigare och morden råare, nu när likväl släktingar är måltavlor.

Får Vi

vad vi förtjänar? Vi, det svenska folket, har varken gjort oss förtjäna eller är betjänta av en i det närmaste totalt inkompetent maktstruktur. Det spelar mindre roll vilket parti eller block som för tillfället sitter vid rodret, då de oavsett rör sig i riktning från demokrati och utan tvekan från rättsstatens principer. Resultatet har blivit att ingenting fungerar längre som det var tänkt. Politiker och myndigheter har sedan 1995 aktivt motarbetat Sveriges avtalade administrativa och juridiska anpassning till EU, dock inte till den inre marknaden. I snart 30 år har det politiska etablissemanget, i full samstämmighet med våra myndigheter fräckt undanhållit oss de fördelar, vilka följer på medborgarnas av EU tillerkända fri- och rättigheter. Denna maktelitens motvilja att erkänna dessa rättigheter och dela med sig av sin makt speglar det urgamla svenska enväldet vilket Gustavus Primus gjorde permanent 1523 och som inte upphörde förrän 1809. Men den form av demokratiskt styre som vi ser idag har endast existerat sedan slutet av 1800-talet. Om än det yttersta beslutsfattandet flyttades från kungen till Riksdagen övertog de nya makthavarna kungens hela kontrollapparat, dvs myndigheterna, vilka svårligen kan kallas för demokratiska institutioner, och som lyckats bibehålla en samhällsform bestående av en auktoritär överhet och undersåtar som endast har att hålla käft och lyda.