Missnöjets Rubriker

Inte äns en stjärna.

Dåligt bemötande.

Ett bolag som är under all kritik.

Beware: Swedbank and 3 Kronor Insurance Are Not Student-Friendly!

(Se Upp: Swedbank och 3 Kronor Försäkring är inte studentvänliga!)

Räkna inte med att få ersättning.

Mailat för återkoppling en gång per månad…

Absolut SÄMST.

Fruktansvärt dåligt försäkringsbolag.

Riktigt dåligt försäkringsbolag!

Urselt kundbemötande.

VARNING!

Magari se possibile dare zero stelle?

(Är det möjligt att ge noll stjärnor?)

Oklar bedömning.

De har luddiga formuleringar i sina villkor.

Det sämsta bolaget jag haft.

Har inte ens ord.

Inget svar på skadeanmälan.

Fruktansvärt trist.

Slussas runt.

VARNING!

Jättedåligt!

Hitta ett mer oseriöst företag!!!

Drygt att avsluta försäkringen.

Extremt dålig kommunikation från handläggare.

3kronor har stora problem med kundrelaterade frågor.

Det fanns inte noll stjärnor.

Varning varning! Bluff-bolag.

Oseriösa, oprofessionella – mafia kort sagt!

Lurendrejeri.

Förhalar processen.

VARNING…!

Det känns som bedrägeri,

Varning Varning!

Totalt värdelösa.

De är bedragare.

Använd inte försäkringsbolaget.

Dålig försäkring.

Det är absolut en mardröm att avtala med 3kronor.

Kundservicen är den sämsta jag har varit med om någonsin!!!

Absolut värsta kundservice som finns.

Kan man ge 0 stjärnor i omdöme?

Ovillig kundtjänst.

0 service.

Norra Europas absolut sämsta försäkringsbolag.

Varning håll er ifrån dem.

Välj en annan försäkringsbolag.

Svarar inte ens när man behöver hjälp.

Riktigt dåligt kundtjänst.

Akta er !!!!

Här blev Swedbank lurad.

Löjligt.

Jättedåligt!

Varning för detta Bluff företag.

Totalt oseriösa.

Väldigt otrevlig kundservice

#TRE KRONOR FÖRSÄKRING ÄR ETT SKITBOLAG

De betalar inte ut

Du får aldrig ut en krona

Det sämsta försäkringsbolaget som finns.

Jättedåligt försäkringsbolag.

Absolut värsta bemödandet jag har fått.

Vill verkligen varna för det här skitbolaget.

Varning.

Absolut sämsta, det är fruktansvärt dåligt.

En handläggare la på luren.

Lurendrejeri!

Mycket besviken på detta försäkringsbolag!

Vägrar betala ut ersättning.

Sämsta försäkringen!

Otrevliga.

Skitbolag

Otrevliga och osmidiga!!

Analys

Det som lite sticker ut är de italienska och engelska språken och att bilden så entydigt målar upp en skräckens kundtjänst. Tjänst förresten, snarare otjänst. De ska självfallet veta hut och uppföra sig så anständigt som det anstår moderna människor, vilka respekterar rättsstatens demokratiregel nr 1; Värdighet. Med vårt EU-medborgarskap följer ett krav på att vi ska visa varandra värdighet. Innan jag tog del av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grund-läggande friheterna (Konventionen), tyckte jag att begreppet; Värdighet var smått töntigt. Men sedan jag läst bakgrunden och den bärande tanken bakom artikel 1 i Konventionen och låtit hjärnan processa alla data, fakta & fake och statistik, tyckande, åsikter, desinformation och andra aktiva faktorer, landade jag i att det moderna värdighetsbegreppet är intressant och en variant av Jesu levnadsregel, att behandla andra som du själv önskar bli behandlad.

Skillnaden är att Jesu jämlikhetsregel baserades på respekten för medmänniskan, medan värdighet idag baseras på respekten för sig själv. Som jag förstår saken är tanken den, att Nazityskland och det senaste världskriget bevisade att respekt för medmänniskor i stort sett inte existerar. Jovisst på det personliga planet, som skyddsänglar för utsatta medborgare osv. Men för övrigt är vi värre än djur – rovdjur, men så länge vi håller fast vid värdighet kan ingen demagog dyka upp för att förhäxa oss, förföra och förleda oss att hata andra och locka oss att döda dem. Så länge vi håller fast vid värdighet faller vi inte ned i och plaskar runt i moralträsket, inte heller till en etiknivå, i paritet med cafétrix (med vilket jag bl a menar spelet där ett objekt göms i en av tre muggar och det gäller att gissa rätt när fixaren slutat valsa runt med dessa). Förstår man konceptet värdighet, anammar och ständigt tillämpar det kan vår moral aldrig komprometteras och vi undgår att skita ner oss själva och andra, undgår smuts och blod på händerna och spöken om nätterna.  

Kränkande behandling

Tre Kronor Försäkring AB och dess medarbetare saknar uppenbart värdighet, som de behandlar sina kunder. Av de listade rubrikerna kan man sluta sig till att personerna bakom blivit personligt kränkta, rejält kränkta och skändade. Det är i det närmsta ofattbart att ett företag till den grad missaktar sina kunder, att man vill dem direkt illa. Ingen näringsidkare behöver älska sina kunder, men det är dessa som möjliggör inkomster och vinster. Det är kundens pengar som bekostar alla märkesplagg, de häftiga bilarna, lyxvillorna, dyra resor, goda middagar och årgångsvin. Då ska kunden också behandlas anständigt och inte avfärdas som en byfåne eller idiot. Konsumenter, överlag vet dessvärre inte vad som egentligen gäller, vad lagen säger, utan godtar auktoritära uttalanden från företag som sanningar. Det är inga större svårigheter att av de listade rubrikerna  förstå att åtskilliga beslut är ogiltiga, förutsatt att de missnöjda håller sig till sanningen.

Men vi tar det från början. Jag utgår från det ostridiga faktum att lagstiftningen uttryckligen anger att konsumenten ska skyddas mot näringsidkaren, när det kommer till avtal dem emellan. Om så inte sker, är det uppenbart att lagen inte efterlevts. Bortsett från Tre Koronors nonchalanta, för att inte skriva arroganta, uppträdande, verkar det vara åldersavdraget som svider mest. Avdraget bygger på tanken att parterna, vilket vi alla kan hålla med om, varken ska bli under- eller överkompenserade – eller hur? Men om det nu är, konsumenterna, vilka ska skyddas har lagstiftaren lämnat företagen ett alltför stort utrymme för godtycke, avseende beräkningen av åldersavdraget. Denna konstruktion är lika undermålig, som antalet varianter och är mest ämnad för fusk, cafétrix och ett utbrett missbruk. Ett exempel; för ett försäkrat objekt med en livslängd på 20 år börjar Tre Kronors åldersavdrag ticka efter fyra år, sen går det raskt undan för att på tio år hamna på noll. Det innebär att endast 14 av 20 år täcks av försäkringen, eller ja, delvis, i vart fall. Självfallet ska objektets hela livslängd beräknas antingen som fast årlig eller etappvis höjd procentsats, ju äldre objektet blir. Men det är inte det viktigaste, då den grundläggande bristen ligger i att premien inte sjunker i takt med värdet.

Negativa Effekter

Det innebär i realiteten att premien ”smyghöjs” utöver normala prisökningar. Dessutom blir, sas självrisken en helt annan än avtalad. Detta går näppeligen ihop med tanken på under- och överkompensation. Jag tror att lagstiftarnas intention att skydda konsumenten var uppriktig, men de missade helt och hållet att företag är synnerligen duktiga på att hitta kryphål och virtuoser på att utnyttja dem. Mitt resonemang kokar ner till att åldersavdraget är trams rakt igenom, endast överträffat av dess orättvisa beräkningsgrunder, vilket ger mig anledning att här ännu en gång införa begreppet; ”oskäliga villkor” i avtalsförhållanden. Som jag nämnde inledningsvis regleras avtal mellan konsument och bolag av försäkringsavtalslagen, i vilken Rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993, om oskäliga villkor i konsumentavtal, ska vara transformerat eller inkorporerat. Direktivet var i kraft när vi anslöt oss till EEG/EU, men kom först 2003 att ligga till grund för den nationella lagstiftningen. I alla händelser är försäkringsavtalslagen en ganska blek kopia av direktivet som i sin tur bara innehåller minimikrav, varför medlemsländerna uppmanas att införa strängare krav för att skydda konsumenterna från oskäliga avtalsvillkor.

Direktivet finns på svenska (sökterm; CELEX 31993L0013 SV.TXT), och kan till en början verka något knölig och knepig att läsa. Men när man förstår det vida resonemanget och den knivskarpa logiken syns många saker i ett annorlunda och nytt ljus. Direktivet inte enbart erbjuder en lista över redan avgjort oskäliga villkor, utan lär likväl ut tekniker för att avgöra hurvida ett villkor är oskäligt eller inte. Hur detta hänger ihop med Tre Kronors missförvaltning? Jo, alla avtalsvillkor som inte förhandlats fram individuellt betraktas som potentiellt oskäliga. Det betyder att väldigt många av Tre Kronors beslut går att utmana utifrån direktivets syn på villkors oskälighet. Dessutom ska missnöjda givetvis kontakta den EU-kommissionär eller byrå som ansvarar för dessa frågor och rapportera sitt missnöje. Det är OK och förespråkat av EU, då du som EU-medborgare har rätt att kommunicera med EU:s politiska ledning och därtill på svenska, vilket är det språk du får svar på. Men tillbaka till Tre Kronor, vilka har ett antal regelverk att förhålla sig till, men vilka uppenbart inte läst på vad som gäller i grundlagens mening avseende medborgerliga fri- och rättigheter, men inte heller gällande lagstiftning på avtalsområdet.

Direktivets definition av villkors oskälighet framgår av dess artikel 3(1);

”Ett avtalsvillkor som inte har varit föremål för individuell förhandling skall anses vara oskäligt om det i strid med kravet på god sed medför en betydande obalans i parternas rättigheter och  skyldigheter enligt avtalet till nackdel för konsumenten”.

Applicerar vi innehållet på Tre Kronors beräkningsgrunder för åldersavdrag så strider det mot god sed att inte räkna ett objekts hela livslängd och det leder till en ”betydande obalans” till nackdel för konsumenten, liksom det mycket märkliga förhållandet, att premien inte minskar i samma takt som objektets värde. Detta strider, så klart, mot allmänna rättsprinciper och är utan tvekan ett oskäligt villkor. Det finns mer att säga om saken, men innan jag fortsätter vill jag poängtera att det är av största vikt, att vi medborgare slår vakt om våra fri- och rättigheter och ännu viktigare att vi känner till dem och kräver att behandlas i enlighet med dessa. Det ska därtill råda en rimlig balans, speciellt i förhållande till parter, vilka besitter större kunskap och sitter på mer info än vi.

Sådan skit som många, väldigt många av Tre Kronors kunder tvingats ta, behöver ingen i sitt liv. Sådana företag ska givetvis bort, puts väck! Till god sed hör affärstransparens, opartiskhet, förutsebarhet och en rad andra förhållningsätt, där Tre Kronor brister stort. Att handläggarna gör sig oanträffbara och endast kan nås per telefon är, dels enligt min mening, diskriminering genom otillgänglighet, men likväl ett oskäligt villkor, då god sed säger att ett företag ska sträva efter att kunna nås på så många sätt som möjligt. Också att ett telefonsamtal krävs för att säga upp försäkringen är ett oskäligt villkor. Tre Kronor kan naturligtvis inte ensidigt bestämma på vilket sätt de vill ta emot en uppsägning. Rent principiellt kan man hävda att vinsterna speglar graden av oskäliga villkor som skapat den. Tre Kronors jättevinster måste därför bottna i en jättestor andel oskäliga villkor. Så kan man fortsätta och fortsätta, men utrymmet tillåter mig inte att vidare utveckla mitt resonemang.

EU-rätt – Rätt och Slätt.

På myntets andra sida finns medlemsländernas skyldighet att leva upp till sina positiva förpliktelser, vilket innebär att länderna ska införa nationella regler och mekanismer som är ämnade att förhindra att medborgare förvägras eller går sina fri- och rättigheter förlustiga. I det hänseendet har Sverige kapitalt misslyckats, då staten låter Tre Kronors tveksamma verksamhet passera. Därför behöver de missnöjda påpeka för sina folkvalda vad som försiggår, innan Sverige åter hamnar i Domstolen och åter fälls för brott mot medborgarnas fri- och rättigheter. Ur en allmän synvinkel ska vi medborgare inte behöva belastas av oseriösa företag, vilka ständigt försöker undandra sig ansvar de betalts för att ta och dessutom gör det på ett uppseendeväckande aggressivt och taktlöst sätt.

Jag ska avsluta med att kommentera ett av inläggen på TrustPilot, vilket rörde ett par i sextioårsåldern, vars hem brann och de fick rädda sig ut i bara underkläderna. De hade förlorat allt i branden, alla ägodelar och minnen, precis allt. De gjorde anspråk på SEK 700 000, som skälig ersättning för vad för de ägnat en livstid åt att slita ihop. Tre Kronor erbjöd dem ett skambud på SEK 170 000, med motivering att de inte hade presenterat kvitton och att ersättningen räckte till att återställa hemmet med begagnade möbler, begagnade kläder, begagnade serviser, begagnade bestick och begagnade sängkläder. De  förväntades således acceptera en bostad, på gränsen till komplett second-hand-butik. Urbota trams! Jag har inte en susning om hur mycket ett hem med, sas spets är värt, men SEK 700 000 tycker jag inte verkar överdrivet mycket,

En korrekt handläggning hade varit att betala ut det begärda beloppet om bolaget inte fann att värdet uppenbart var trissat eller att gamlingarna själva tuttat eld eller att de på annat sätt skojat. Att Tre Kronor kräver kvitton i ett sådant läge där dessa bevisligen inte längre existerar, eller sannolikt inte längre går att reproducera, måste anses höra till kategorin oskäliga villkor förutom att det är paradexempel på svinaktigt beteende. Hur ovärdigt det är att hänvisa paret till att leva ett begagnat liv kan var och en själv avgöra, jag för min del ser det som den ultimata förnedringen och en vidrig härskarteknik, vilken fötts, frodats och växt sig dominerande, ur en oförblommerad girighet. Tre Kronors attityd och beslut, ja hela företagets verkliga policy passar, om möjligt i en fjärran brutal bananrepublik, med vi ska nog passa oss för sådan dynga, här i Sverige, här hemma.