Den minnesgode kommer ihåg Ralph Nader konsument- och miljökämpe, advokat och aktivist som slog larm om och påtalade bristen på säkerhetstänk inom bilindustrin. Han har skrivit om Gaza och han skräder inte orden. Artikeln var så pass bra att jag översatte den. Rubrikerna är mina och satta för att förenkla eventuell sökning i inlägget. Varsågoda.
Folkmordet i Gaza fördjupas: räkenskapen börjar för förövarna av Ralph Nader
Läxa inte upp mig!
Under de första veckorna av Israels massiva bombardemang och invasion av Gaza dödade den israeliska militären allt som rörde sig och förstörde allt som stod upp. Som svar på telefonsamtal från president Joe Biden och USA:s utrikesminister Antony Blinken, som uppmanade Netanyahu att minimera antalet civila offer, ska han ha svarat: ”Läxa inte upp mig, titta bara vad ni gjorde i Hiroshima, Nagasaki och Dresden”. Den sammanlagda officiella dödssiffran för dessa två atombomber och brandbombningen av Dresden var omkring 239 000 civila. Efter nio månader av den israeliska regeringens obevekliga krigsmaskin för folkmord dygnet runt, beväpnad med de senaste amerikanska vapnen, har Israel dödat långt fler civila än så i Gaza. I en liten enklav med 2,3 miljoner människor (jämfört med Japans och Tysklands totala befolkning under andra världskriget på 152 miljoner), minst 300 000 palestinier, de flesta kvinnor och barn, har dödats och fler dör varje dag.
Dagliga anfall av F-16-plan, stridsvagnar och godtyckliga avrättningar, i kombination med israelisk blockad av mat, vatten, medicin, elektricitet och bränsle har skapat svält, sjukdomar, obehandlade skador och hemlöshet för nästan alla gazabor. Förstörelsen av Gazas sjukhus och vårdinrättningar bidrar till de militära dödssiffrorna. 45 000 barn har fötts i rasmassorna sedan oktober. Spädbarn plågas av förorenat vatten, näringsbrist och en allvarlig brist på sjukvård. Deras mammor svälter. Hur är det med den svåra situationen för ungefär lika många ett- eller tvååringar? Vad sägs om femtiotusen allvarliga diabetiker utan insulin? Ett ännu större antal cancerpatienter nekas sin medicin och vård.
Massmord eller allmord
Hundratals sjukvårdsarbetare har dödats och hungriga, utmattade, sjuka och skadade överlevande stapplade modigt till de sönderskjutna sjukhusen som inte helat raserats. Det är inte så att de stora globala hälso- och livsmedelsorganisationerna inte har slagit larm om svält, epidemier och militärt våld under den pågående utrotningen av Gazas instängda försvarslösa invånare. Organisationer som UNICEF, Global Food Program, Oxfam, FN:s humanitära organ, The Integrated Food Security Phase Classification (IPC), USAID och Bidens egen humanitära rådgivare, David Satterfield, känner till de hotande siffrorna som innebär allmord för familjerna i Gaza. Redan i december uppskattade Devi Sridhar, professor i global hälsa vid University of Edinburgh, att en halv miljon gazabor sannolikt kommer att dö under 2024 om de förhållanden som orsakar tiotusentals dödsfall under de sista tre månaderna av 2023 fortsätter.
Förhållandena har förvärrats i takt med att dödsorsakerna har ökat och intensifierats vecka för vecka. I en visserligen konservativ uppskattning publicerade tre forskare i den ansedda brittiska medicinska tidskriften “The Lancet” att det i mitten av juni “inte är osannolikt att uppskatta att upp till 186 000 eller ännu fler dödsfall kan tillskrivas den nuvarande konflikten i Gaza”. Varför håller då media fast vid Hamas officiella hälsoministeriums enorma undersiffra som nu ligger på omkring 39 000 dödsfall? För det första hämtade ministeriet tidigt sina siffror från namnen på de avlidna från sjukhus och bårhus som nu är ödelagda och ur funktion. Hamasregimen har inget emot denna underskattning eftersom den minskar kritiken om att den inte kan skydda sitt eget folk och skydda dem från vad de visste skulle komma efter den 7 oktober från den mest rasistiska, folkmords- och expansionistiska israeliska regimen någonsin.
Netanyahu
Netanyahu – som under årens lopp har skrutit inför sitt Likudparti om att han har stött och hjälpt till att finansiera Hamas på grund av dess motstånd mot en tvåstatslösning – gillar den stora underskattningen av hans masslakt. Men det finns andra skäl till att man har antagit Hamas låga siffror. För Biden håller det nere intensiteten i de inhemska protesterna som kräver avgörande påtryckningar från Vita huset på Netanyahu för en permanent vapenvila, tillbakadragande av israeliska styrkor från Gaza och ett slut på blockaden för att släppa in de tusentals lastbilar som transporterar humanitär hjälp som betalas av USA. Netanyahus långvariga förbud för alla israeliska och utländska krigskorrespondenter att komma in i Gaza som oberoende reportrar har dolt mycket av blodbadet på dessa dödens fält för världen.
Äntligen, äntligen, den 11 juli 2024, undertecknade mer än 70 medier och civilsamhällesorganisationer, inklusive New York Times, Washington Post, AP, CNN och BBC, ett öppet brev som krävde att Israel “ger journalister oberoende tillträde till Gaza.” Palestinska journalister i Gaza jagas av Netanyahu, som tillåter att mängder av reportrar och deras familjer dödas. De överlevande försöker modigt rapportera om förödelsen för utomstående och sociala medier. Icke desto mindre måste den traditionella pressen, för att kunna göra sitt jobb, ha reportrar på plats. Netanyahu är en mästare på att bida sin tid och förhala för att behålla sitt jobb. Han är föraktad av tre av fyra israeler, både för sitt inhemska tyranni och för att ha kollapsat sitt mångfacetterade gränsförsvar den 7 oktober, och han står också under åtal för politisk korruption av israeliska åklagare. De israeliska gatuprotesterna blir större för varje vecka som går och majoriteten av israelerna vill ha nyval nu!
Räkenskapens dag
Räkenskapen över vad Netanyahus barbariska terrorstat har gjort med oskyldiga palestinier, från spädbarn i kuvöser till äldre i rullstolar, kommer att drabba det israeliska samhället. När soldaterna återvänder kommer några att berätta om de fasor de såg och beordrades att utföra. Sex reservister har redan berättat för en israelisk tidning att de uppmanades att skjuta och döda alla palestinier de såg på gatan eller i sina hem. Det finns inga operativa insatsregler i enlighet med internationell rätt. Då de inte längre skulle tjänstgöra i Gaza gav de reportrarna exempel på hur man använder palestinier som måltavlor. De berättade för reportern att sådana ovilliga soldater kallas “refuseniks”, som blev en modigt artikulerad, om än trakasserad, protestgrupp för ungefär tjugo år sedan. (Se Israeli Refuseniks överger armén trots nationalistisk frenesi efter den 7 oktober, The Intercept 2 januari 2024).
I takt med att mer information flödar genom det försvagade israeliska censursystemet kommer de många israeliska människorättsorganisationerna att stärkas (se ett öppet brev till president Biden den 13 december 2023 med titeln “Stoppa den humanitära katastrofen” till president Biden från 16 israeliska människorättsgrupper som publicerades i New York Times). Överdriften av Hamas hot mot Israel, efter ett enstaka mord-självmordsuppdrag genom en mystiskt öppen gräns in i Israel den 7 oktober 2023, kommer att bli uppenbar. Hamas hade en milis på omkring 20 000 krigare med handeldvapen och sinande lager av ammunition som gömde sig i tunnlar mot en militär, kärnvapenbestyckad supermakt med över 400 000 armésoldater, hundratals stridsvagnar och 1 500 F-16-piloter. Joe Biden har just godkänt ytterligare en leverans av 230kg bomber för Netanyahu att använda mot resterna av Gazas civila liv. Han skryter med sin vägran att skicka Israel fler 920kg bomber, som kan jämna hela kvarter.

Samtidigt, djupt inne i Pentagon och USA:s underrättelsetjänster, skapar analytiker scenarier för hur en kommande vedergällning mot vårt land kan komma att se ut. Med billiga, avancerade beväpnade drönare som i allt högre grad kan produceras av fler tillverkare var som helst, är dessa scenarier inte science fiction. Genom att i årtionden, sparka tvåstatslösningen på framtiden, gynna Israel, med passivt stöd från kongressen, har våra presidenter komprometterat vår egen nationella säkerhet, för att inte tala om att vår tradition av yttrandefrihet i USA, blir alltmer sårbar.
Kommentar
Artikeln är jätteintressant och jag känner mig nöjd med, att i allt väsentligt, kommit till samma slutsatser som Nader, trots att jag inte ens kan drömma om de kontakter och tillgång till info, han har. Å andra sidan förmodar jag att varje normalt funtad person måste se samma sak och landa i samma åsikt. Vad som sticker ut är referensen till; ”genom en mystiskt öppen gräns in i Israel den 7 oktober 2023”. Hamas infall i Israel har inget med mystik att göra, utan snarare ett par sprängladdningar och en bulldozer, med vilka Hamas forcerade Israels barriär och tog sig in i landet. Gränsen mellan Israel och Gaza består av staket med taggtråd, betongbarriärer, elektronisk samt visuell övervakning. Antingen kände Israels gränsskydd sig säkra bakom den avancerade elektroniska väktaren och slappnade av, eller så klickade elektroniken och blottade sårbarheten.
Jag har svårt att tänka mig att Bibi & Co, så att säga, ”bjöd” in Hamas utan att först evakuera eller säkra den bofasta befolkningens skydd. Risken för att det som faktiskt hände skulle hända är alldeles för stor. Riktigt så galna är sannolikt inte Bibi & Co. Blotta tanken att Israels regering skulle vara så iskalla att man medvetet utsatte sin egen befolkning för Hamas terror är motbjudande. Också om de kanske trodde de skulle bemästra situationen vid terrorgruppens gränsforcering. Men jag säger ingenting, så har jag ingenting sagt. I alla händelser antyder Naders notering, att konspirationsteorier har fått fotfäste, också bland inflytelserika personligheter i USA.
Hur många har dödats?
Naders resonemang kring rapporteringen av dödssiffrorna är synnerligen tankeväckande och det är minst sagt läskigt att alla inblandade parter har ett gemensamt intresse av att hålla de officiella dödstalen nere. Nu verkar 300 000 döda något i överkant, det innebär att Israels armé skulle dödat 1 000 palestinier varje dag, men varför inte? Vem kan med säkerhet säga vad som är ett korrekt antal? Frågan bottnar, till syvende och sist i vem man egentligen kan lita på? I dessa sammanhang; ingen! Det är riktigt illa, när Bibi hänvisar till Västs krigsbrott för att rättfärdiga sina egna. Väst har som segrare skrivit sin egen historia, men Dresden, Hiroshima och Nagasaki är solklara krigsbrott.
Kulturstaden Dresden som saknade militär betydelse bombades av RAF, ett angrepp som orkestrerats av Bomber Harris, som hämnd för nazisternas bombning av kulturstaden Oxford, vilken också saknade militära anläggningar. Att ytterligare 200 000 tyska flyktingar från östra Tyskland hade anlänt till staden var en bonus i engelsmännens ögon. Dresden var en terrorbombning och således ett krigsbrott. När det kommer till Hiroshima och Nagasaki, kunde jänkarna gjort vad Churchill föreslog; spränga atombomberna på obebodda öar eller liknade, för att demonstrera dess fruktansvärda verkan. Men hatet mot japaner var så intensivt och glödande hett att deras liv ansågs kunna förbrukas. Därtill ville USA:s militär närmare studera alla aspekter av bombernas verkan, i skarp läge.
Våld och övervåld
Det är möjligt att fem år av krig hade gjort människor avtrubbade och därför inte upplevde att våld eller övervåld var speciellt uppseendeväckande. Inte desto mindre är Hiroshima och Nagasaki krigsbrott – inget annat. Det amerikanska narrativet om att USA, minst skulle förlora 500 000 manskap vid en invasion av det japanska fastlandet, menar jag är rent nys. USAF hade fullständigt luftherravälde och USNavy hade i princip sänkt hela den kejserliga japanska flottan och behärskade oinskränkt allt vatten runt Japan. Nästan hela den Kejserliga japanska armén satt fast i Manchuriet och Kina. Hemmaförsvaret var utarmat och hade mer eller mindre kollapsat. Atombomberna var helt enkelt obehövliga och att varken Hiroshima och Nagasaki var militära mål, säger väl sitt – eller?
Oavsett går det självfallet inte att rättfärdiga våld med våld, det blir knappast mer legitimt att döda palestinier för att jänkar och britter dödade japaner och tyskar under det senaste världskriget. Det var dessutom ett rakt igenom annan situation. Nazityskland, det fascistiska Italien och kejsarens Japan, utgjorde ett reellt hot mot hela världen, men Hamas utgör inte ens ett hot för Israel. I vart fall, inte existentiellt. Nu talar ju Nader inte för hela Amerika, men jag kan tänka mig att proportionerna på Israels vedergällning slutligen kommer att upplevas som stötande och störa de flesta människor. Härmed är dagens inlägg slut och det är min förhoppning att den var läsvärd, eller ja, om någon överhuvud läst den.
Lämna ett svar