Historik

Upprinnelsen till schismen med Nämnden var dess tillsyn av vår avloppslösning, 2012-04-19. Jodå, du läste rätt 2012. Vårt ärende startade således för tolv år sedan, och har ännu inte kommit till ett korrekt avslut. Egentligen inget avslut alls. Det har länge varit en pågående mardröm, vilken vi trodde skulle vara över då HD, för andra gången, nekade oss, PT, i oktober, 2024, men nej! I november utfärdades ett nytt förbud med vite, nu på 100 000 kr, så maran rider oss vidare. Vi lämnas utan annan möjlighet än att anmäla ansvariga myndigheter och domstolar, till JO, och framföra klagomål avseende hela ärendeperioden, då det föreligger flera anledningar till missnöje och klagomål. Vi menar att ärendet kausalt, håller och hänger ihop till en enhetlig fråga. Att vi nu vänder oss till JO, trots, att ärendet ännu inte avslutats, beror på att vi inte ser något avslut, vi ser ingen bortre gräns på Nämndens förfaranden. Antingen når vår inställning inte ända fram, eller så beaktas den inte, fast det naturligtvis är självskrivet, i det fall Nämnden visar vilka, av Riksdagen stiftade lagar vi överträtt, och därtill visar, var och vilken skada vi förorsakat, kommer vi att göra vad som krävs för att fullkomligt avhjälpa problemet.

IAS & Allmänna råd

Objektet för dispyt med Nämnden och senare mångårig process, mot Staten, är en avlopps-lösning, i lagstiftningen benämnd; Individual Appropriate System – IAS, vilket  består av en trekammarbrunn med infiltration i en sandbädd, färdigställd och godkänd 1983. IAS faller under specialreglering i Rådets direktiv 91/271/EEC, beroende på var de är placerade, (den intresserade kan kolla artikel. 3, s. 22, i EU-publikationen ; ”Terms and definitions of the UWWTD 91-271-EEC, finns på Kommissionens hemsida). Lejonparten IAS uppfyller de miljökriterier MB uppställer. Vi efterlever gällande miljölagstiftning, inte för att vi måste, utan för att den sammanfaller med vår syn på frågan, men betraktas, behandlas och bestraffas, som om vi överträtt den. Låt oss titta närmare på saken. Det som i flera beslut och domar beskrivs som brottsliga gärningar, och som renderade oss ett vite om 55 600 kr, är allmänna råd, vilka vi ej behöver följa. De anmärkningar Nämnden presenterat, kan visserligen oroa, och temporärt, vara enerverande men utgör inget hot mot systemets grundkonstruktion, eller funktion över tid, vilken vi noga följer, och gör vad som förväntas av varje fastighetsägare; åtgärdar problem allt efter som de dyker upp.

Tillåtlighet

Tillåtligheten framgår klart av Kommissionens uttalande, 2022, på sid. 2 i EU-publikationen; ” CELEX_52022SC0544_SV_TXT, om översynen av rådets direktiv 91-271-EEG”, (finns på kommissionens hemsida för den intresserade), där framgår med all önskvärd tydlighet, att; ”Icke centraliserade reningssystem (individuella eller andra lämpliga system – IAS), som är godkända enligt direktivet förutsatt att de medför motsvarande skydd för miljön…”. Det innebär, i korthet, att dylika system inte får medföra betydande miljöpåverkan av mark och absolut inte försämra befintlig ekologisk som kemisk status på våra naturliga vattenförekomster eller, hellre akvatiska ekosystem. Den situationen föreligger inte i här.

Funktion

Lagen förutsätter att anläggningen svarar mot sin funktion, d.v.s. den ska reducera mängden oönskade ämnen i spillvattnet till acceptabla nivåer innan detta släpps ut till recipient. Det görs genom att tunga och oönskade ämnen, traditionellt zink och fosfor, antingen binds och fälls ut med metallbaserade kemikalier eller faller till botten med slammet, det är den primära reningen, tillsammans med den rötprocess som eliminerar patogener och annat otäckt, spillvattnet leds därefter till en sandbädd, en infiltration, där det bildats en biohud, där resten av smittsamma och sjukdomsalstrande ämnen förintas, tyngre ämnen som fosfor vandrar under marken, men stannar i jorden. Slammet hämtas hem av Slamsugarn. Det var tänkt som början på ett naturligt kretslopp men, dessvärre misstror kommunernas miljöenheter, enligt vår mening, IAS förmåga att utföra de erforderliga reningsstegen, med resultat att de dömer ut, fungerande anläggningar, vid risk för vite, dessutom har mikroplast, läkemedelsrester, och kemikalier från kroppsvårdsprodukter och smink m.m. ställt både miljöarbete och förhoppningar om ett fungerande kretslopp, på huvudet.

Hatobjekt

Vi fattar inte alls, varför IAS blivit förvaltningens största hatobjekt, fullt jämförbar med samhällets fiende nr. Ett. Det är förvisso inte den bästa avloppslösningen, inte lika bra som slutna rörsystem med slutpunkt i ett reningsverk, ja bortsett från bräddningarna, då, men i och med, att Slamsugarn regelbundet tömmer trekammarbrunnen, är dessa avlopp både säkra och funktionsdugliga. Marknaden har inte plockat fram något bättre system, inte ens jämförbart. Det hade knappast funnits 700 000 enskilda avlopp i Sverige, om de hade varit osäkra eller inte ens fungerade. De ytterst få enskilda avlopp som har en utsläppspunkt i ett akvatiskt ekosystem, badplats, i närheten av en vattentäkt och liknande känsliga områden ska naturligtvis åtgärdas, det säger sig självt. Men lejonparten enskilda avlopp fungerar och ska användas till dess vi slutligen löser fosfor- och slamproblematiken. Vi vill ta reda och vara på det fosfor som ansamlas i avlopp, vi vill likväl använda slam i matproduktionen på odlarnivå, men det måste vara ”rent” slam, (hmmm, låter motsägelsefullt), d.v.s. slam utan mikroplaster, läkemedelsrester, kemikalier och tungmetaller, hygieniserat på patogener. Det finns iofs gott om fosfor i gruvornas slagghögar, som räcker i flera hundra år, men ett funkande kretslopp med fosfor och slam är bättre hushållning med resurserna.                                                                  

Åsidosatta åtaganden

Nämnden har, enligt vår uppfattning, inte lyckats särskilt väl med att förankra sina åtgärder i gällande rätt, utan istället genomgående åsidosatt de förpliktelser, vilka följer av Sveriges medlemskap i EU, de åtaganden som följer av Sveriges anslutning till fördragen och EKMR, samt de rättsprinciper, varpå rättsstaten vilar. Till bilden hör, att den moderna förvaltningsmodellen, bygger på andra normer än tidigare, och ska vara en välfungerande symbios mellan tradition och beslut under Bryssels jurisdiktion. Sverige ska självfallet vidareutveckla, finslipa, (och kanske exportera?), den framgångsrika förvaltningstradition vi otvivelaktigt har, och i det hänseendet utgör unionsrätten inget hinder, tvärtom. Myndigheternas effektivitet påverkas föga av att deras konstitutionella överhöghet har beskurits till förmån för domstolarna. Däremot påverkas samhällsplanering, från att leda samhällsutvecklingen till, som vi ser det, Plan B, eller planera för hur medborgarna bäst skyddas mot de krafter, Unionen förefaller förvänta sig ska leda gemenskapens sociala och kulturella utveckling, d.v.s. en i princip helt avreglerad, liberal fri marknad. Det sker visserligen under överinseende av politiker, men vad denna liberala fria marknaden hittills, (för Sveriges del sedan 1995), lyckats prestera övertygar oss inte mycket. Ursäkta, en parentes till.

VISS

Nämnden har, enligt vår uppfattning inte heller lyckats presentera uppgifter, vilka på ett allvarligt sätt utmanar, vad vi gjort och gör, gällande; att vår IAS över tid svarar mot sin funktion. Absolut vetenskap, är dessvärre en bristvara i denna kontext. Bästa info, erbjuder systemet VISS, vilket bygger på både vetenskap, och beprövad erfarenhet. VISS samlar in resultaten av upprepade provtagningar, på vissa fasta ställen, i en databas. VISS visar ingen påverkan eller ens tendens över tid på föroreningar, vilka kan härledas till enskilda avlopp. Miljöintresserade kan kolla in; ”Hålldammsbäcken_SE641833-326267”, (finns på, VISS eller Länsstyrelsernas hemsida). Det spännande och mångskiftande naturreservatet, Vättlefjäll, äger lyckligtvis en fortsatt god bevarandestatus. I Måhults omedelbara omgivningar kan, utöver en oroande, sakta men säker utbredning av trädsjuka, med andra orsaker och grön mossa, som i takt med den ökande nederbörden under senare år, stått för en snabb påväxt på skogens stammar, stenar och grenar, ingen synlig evidens hittas till stöd för Nämndens inställning. Måhults by ser idag, i stort sett, ut som det gjort, sedan det småskaliga jordbruket dukade under för 50 år sedan och bygden avfolkades.

Hydrologiska förhållanden

VISS, visar att, hela avrinningsområdet är fritt från föroreningar, vilka kan härledas till IAS. En hydrogeologisk utredning kring föreslagen VA-lösning för Måhult 1:1, beställd av vår granne, och genomförd av företaget Melica visar, att likväl den absoluta närmiljön, bortom allt tvivel, är föroreningsbefriad, och väl rustad för sitt värv. En slutsats Melica drog av sin undersökning var följande;

”Föroreningstransport i marklager

Den förväntade grundvattenriktningen är huvudsakligen mot väster vilket gör att eventuell föroreningstransport från infiltrationen kommer röra sig nedåt och väster ut i marklagren. Jordlagren förväntas här vara isälvsmaterial och överstiga en meters mäktighet. Ett mindre kärr ansluter efter ca 30 meter. Med isälvsmaterial kan man förvänta sig mycket god reningseffekt innan vattnet når en bergyta eller tränger ut som markvatten. Generell transporthastighet i sandlager av fin sand kan sättas till ca 0,2 meter per dygn (Mark, människa och miljö 2004) det vill säga att på två månader har en förorening rört sig ca 12 meter under mark vid en teoretisk flack grundvattenlutning (1;100). Vi antar här en brantare grundvattenlutning vilket då ger, för att nå motsvarande två månaders transporttid och därmed tillfredsställande minskning av bakterier, att det behövs den dubbla sträckan, 24 m. Två månaders transporttid är en generell marginal på att otrevliga bakterier och föroreningar ska ha brutits ned. Göteborg juni 2019”.

Vetenskapsförnekare

Vad Nämnden styvnackat gör gällande går uppenbart på tvärs mot vetenskap. Med ledning i att Måhult lika gärna kan stavas Mohult har, vi länge förstått och hävdat, att jordlagren, här i kring har en god genomrinnighet, och därmed hög filtreringsförmåga. Mot denna vetenskap och beprövade erfarenhet försöker Nämnden rida spärr, med en orubblig motsatt uppfattning, hot och tvång. Hjälper inte det, ”kör”, de helt sonika över resonerande kommunmedlemmar. Ett slikt förfarande, är överhuvud inte förenligt med, begreppet, värdighet, eller den utvecklande dynamiken i ett levande demokratiskt samhälle, den nödvändiga toleransen, och den viktiga öppenheten saknas. Vi förväntar oss inte att bli serverade Utopia, men inte heller att bli, visade in i Dystopias förmak eller under tvång acceptera Nämndens obestyrkta påståenden och rent tyckande, som sanningar. Fuck that!

Miljöavtryck

Vi funderar på varför Nämnden tror sig kunna topprida oss? Sannolikt för att det fungerat felfritt fram till idag. Vi funderar också på varför Nämnden ännu inte fått ihop ett riktigt beslutsunderlag, vilket bättre relaterar till aktuella förhållanden. Är de okunniga, inkompetenta eller bara korkade? Bra fråga, svår att svara på. Skit samma, vi hävdar, likafullt att Nämnden, förbisåg eller ännu en gång, valde bort, ytterligare två viktiga, ja avgörande faktorer, vid sina beslut. Faktorer, vilka radikalt ändrar spelplanen och förutsättningarna.

1)  Lojalitet och sunt förnuft.

Oaktat de eventuella band, Slamsugarn kan ha knutit, efter mer än 30 år, i samma område, är vi fullständigt övertygade om, att det inte skulle tubba honom, att avstå att rapportera allvarliga IAS-fel. Hans lojalitet ligger till jobbet och han ansvarar inför en kommunal arbetsgivare. Sunt förnuft, ansvars- och pliktkänsla skulle få honom att dels upplysa ägaren till det felaktiga enskilda avloppet, dels upplysa myndigheterna om de aktuella omständigheterna.

2)  Vårt reella miljöavtryck.

Den faktiska miljöbelastning vårt hushåll individuellt, och som del av en bebyggelse bidrar med. Jag, har beräknat, utan att hävda minsta empiri, ”belastningen” till ca ett gram fosfor per dag och person. Hursomhelst ligger beräknad mängd, åtminstone, i rätt härad. För hela Måhults by rör det sig om strax över fyra gram fosfor per dag, (fyra vuxna och ett barn). Vetenskap igen; ingen vet om ett dylik tillskott kan kallas belastning eller ens är mätbar. Det förefaller ha blivit, mycket väsen för ingenting, varför varje utlåtande, varje åtgärd, avseende vårt enskilda avlopp tydligtvis, är betydligt överdrivna. Beprövad erfarenhet säger, om än vanvördigt i vissa kretsar, att Moder Jord kanske välkomnar, också ett litet bidrag av livets byggstenar efter att i tusen år gödslats med, om uttrycket gillas, ”högoktanig dynga”. På samma areal, det är tillåtet att sprida 22 kg fosfor sprider vårt hushåll ca 700 gram, vilket är en väsentlig skillnad. Väsentlig skillnad är därtill att vårt fosfor sprids under mark och stannar där medan ytgödsel kan hitta, och hittar vattenvägar till akvatiska ekosystem. Vi menar, att vårt system motsvarar lagens krav på att samla avlopp, utföra viss rening, transportera resten till en för ändamålet uppförd anläggning, för ytterligare rening och behandling.                

Syfte & Målbild

Vi bedriver inte ett modernt korståg i avsikt att jaga och försöka straffa beslutsfattare. De utför ett uppdrag, gör ett jobb, vi nämner därför aldrig namn, om det inte är nödvändigt för att föra saken framåt. Vårt tänk är, att i Sverige ska, att ha rätt vara det samma som att få rätt, punkt!

Vi söker klarlägga var gränserna för Statens myndighetsutövning går. Vi önskar fastställa hurvida de intrång vi gör gällande, att det allmänna utsatt oss för, strider mot våra grund-läggande medborgerliga fri- och rättigheter. Det gäller inte minst vitet, vilket enligt vår uppfattning berövades oss på lösan grund. Bortsett från att vi, självfallet önskar återföra pengarna, stryka Pernillas betalningsanmärkning, avvaktar vi med, yrkande på att få ett stort antal, mer än 30, felaktiga domar och beslut korrigerade. Det får bli en senare fråga. Vi har föresatt oss att uppmärksamma rättsstatens principer, och vikten av att iaktta dessa, för att undvika lika onödiga som kostsamma processer. Vi vill definitivt sprida, att vi medborgare äntligen har fått vår pansarnäve genom RF, och tillsammans med EKMR och Stadgan ett helt pansar, minsann. RF, lirar perfekt tillsammans med EKMR och Stadgan, de har blivit ett riktigt starkt lag.

Sverige

Vi vill, vilket jag antar att de flesta vill, att vårt land Sverige, baserat på våra uråldriga traditioner ska vara föregångare på området, grundläggande medborgerliga fri- och rättigheter. En uttolkare och beskyddare av dessa rättigheter, men det tycks gå smått, med den saken. En fråga, vi till helt nyligen, tidigare aldrig berört, har nu  aktualiserats, nämligen; gottgörelse. Jag, har bergfast hållit före, att våra myndigheter oftare än inte, når riktiga avslut. Ärendet skulle vara över innan anledning till kompensation skulle föreligga. Jag hade grundligt fel, och har nu  offrat ovärderlig pension, och spenderat hundratals dyrbara timmar på att hantera problem, läsa handlingar och skriva inlagor, p.g.a. att Nämnden inte kan sitt jobb och olagligen attackerade oss, sådan tanklöshet måste landa i konsekvenser. Slutligen vill vi, av skäl redogjorda under rubriken, Domstolen, undvika att hamna där. 

Åtaganden & Förpliktelser

Anledningen till att så många medborgare, som vi, hamnar i konflikt med Staten är den omständigheten, att förståelsen för EU och Unionsrätten hos våra myndigheter och domstolar av vad som menas med, att fullgöra EU-rättsliga förpliktelser, bara inte finns där, eller så är okunskapen spelad. Förståelse och kunskap är oavsett, under all kritik.  I enlighet med art. 4(3), EUF, eller den viktiga ”lojalitets- och solidaritetsprincipen”, betyder att fullgöra EU-rättsliga förpliktelser följande:

”Enligt principen om lojalt samarbete ska unionen och medlemsstaterna respektera och bistå varandra när de fullgör de uppgifter som följer av fördragen”.

”Medlemsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder, både allmänna och särskilda, för att säkerställa att de skyldigheter fullgörs som följer av fördragen eller av unionens institutioners akter”.

”Medlemsstaterna ska hjälpa unionen att fullgöra sina uppgifter, och de ska avstå från varje åtgärd som kan äventyra fullgörandet av unionens mål”.

Detta är ord och inga visor. Det kan knappast råda något tvivel om vad det är som gäller, det står klart och tydligt, svart på vitt, vad Sverige har skrivit på och vad som ovillkorligt förväntas av den svenska regeringen. Detta är priset för tillgång till den inre marknaden och EU:s support. Fördragen behöver inte inkorporeras i svensk rätt, fördragstexten gäller som den står i EU:s officiella tidning. Jämför vi nu, ett valfritt myndighetsdokument ur föreliggande ärende, med principen, finner vi inga beröringspunkter. Vilken princip, som än må ha styrt processen i vårt ärende har det, i vart fall inte varit ”lojalitets- och solidaritetsprincipen”

Unionens mål

För att, vi alla ska kunna förverkliga och njuta våra grundläggande medborgerliga fri- och rättigheter är vi helt och hållet beroende av, att medlemsstaterna till fullo lojalt medverkar till  fullföljandet av EU:s mål. Det föreligger klara, definierade skyldigheter för medlemsstaterna i förhållande till EU, men för svenskt vidkommande borde detta inte vara något problem, då Unionen föga bryr sig om hur medlemsstaterna arrangerar sina interna och administrativa enheter, eller organiserar de konstitutionella ramar och strukturer som tarvas för att uppnå målen. På motsvarande sätt, betraktar Unionen medlemsländernas domstolar, och lägger följaktligen endast ett krav på dessa; att medborgarna tillhandahålls, ”effektiva rättsmedel”, vilket innebär att det ska finnas möjligheter, för medborgare, vilka hävdar att de fått sina rättigheter inskränkta eller åsidosatta, till en effektiv och uttömmande utredning av sitt fall, dettaför att säkra EU-rättens genomslag och garantera en enhetlig tillämpning över hela Unionens territorium. Dessutom slipper de bägge europeiska domstolarna en massa liknade mål de redan avgjort tusen gånger.  

I Never Ending Story Ver.3.0, berättar vi om min hjärtinfarkt och vad som kom ur detta. Vi går igenom våra invändningar och fler lagtekniska frågor och tolkar rättighetslagstiftningen.