Vet Inte Om

man ska gråta eller skratta, åt kammarrättens dom, eller snarare åt hela denna, högst märkliga PEth-story. Det är visserligen en korrekt dom, men domskälen; dvs, att två PEth-testresultat, – ”… inte ensamma innebar att den enskilde som målet gäller hade ett skadligt bruk av alkohol som inte var tillfälligt”, har gällt från första dagen av Transportstyrelsens, (TS), hemmasnickrade laglösa regelverk, klädd i trafiksäkerhetens heliga mantel, men bästa praktik var rena trakasserier av medborgare. Det ansvariga  kammarrättsrådet uttryckte saken på följande sätt; – ”Att återkalla körkortet är ett långtgående ingripande. Det är Transportstyrelsen som har bevisbördan, och utredningen behöver vara tillräckligt robust för att ett körkortsingripande ska kunna ske”, denna självklara logik var väl aktuell, då den förste medborgaren tydligtvis, olagligen fick sitt körkort indraget och sannolikt i vanlig ordning blev arbetslös –  eller? Därtill har samtliga medicinska utredningar varit bristfälliga, alltså vid varje beslut om indragning. Trots domstolarnas, nu plötsliga klarsyn, har instans efter instans, utan undantag, fram till nu, instämt i TS bedömning, varje gång. Från länsrätt till förvaltningsrätt till kammarrätt. Vadan denna kovändning? Hittade man slutligen rätt i paragrafdjungeln? Var det av omtanke om medborgaren och dennes möjlighet till utkomst och social samvaro? Nah! Hur kan så många domstolar, så många utbildade jurister, under så långt tid, så massivt vantolka lagen? Frågan ställer sig självt. Hur är det ens möjligt? Jag menar, att det ligger ju en väsentlig skillnad i det materiella utfallet mellan tidigare domar och den senaste – eller? Bara som natt & dag, ungefär. Låt vara att TS kan gå vidare med sitt ärende till Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, men om än förefallande rejält korkad inser säker generaldirektören att han inte kommer att nå framgång i den saken.

Killen Saknar

anständighet, och borde tyst och stilla avgå, istället för att tjurskalligt hålla fast vid sitt medborgarfientliga projekt, vilket nu dessutom fastslagits som illegalt! Det är inga små kostnader staten onödigtvis åsamkas av TS egenmäktige GD med sina kvalificerade stollaprov. Det skulle i alla andra anställningsförhållanden motivera ett omedelbart avsked… men näppeligen i Staten & Co:s Rike, av Guds nåde, höll jag på att skriva. Guds nåde var den övermänskliga makt, varur kungar hämtade höghet, egenmäktighet, samt befogenheter, och vilket alltjämt verkar förhärskande, fast kungen idag är Staten & Co. Jag tar det från början. Domstolar har utanför rättsskipning av kriminaliserade gärningar, aldrig haft någon stark ställning i Sverige. Kungarna menade att domstolarna var deras verktyg för att bibehålla, och säkra kungamakten, samt dess exekutiva befogenheter. Dagens politik betraktar domstolarna, i princip utifrån samma kriterier, fast uttryckt på ett lite annorlunda sätt, i det att domstolar, varken ansetts kunna eller ens tillåtits, ersätta Riksdagen som lagstiftare. Inställningen är faktiskt rätt konstig, eftersom svenska domstolar inte kan/får avgöra lagligheten av Riksdagen antagna lagar. De har endast, att bedöma huruvida, myndigheter och beslutsfattare verkligen följt de lagar Riksdagen antagit, i utmanade eller överklagade beslut, inget annat. Det är knappast ämnat att förvåna, att Sverige ännu inte installerat den strikta maktfördelning, vilken krävs för att etablera rättsstaten. De, vilka hävdar att Sverige redan är en rättsstat, vittnar om ett präktigt självbedrägeri. Jag har det från en synnerligen säker källa; statens Institut för Mänskliga Rättigheter, (IMR). IMR, betonar i sina rapporter, återkommande att en korrekt maktfördelningen är en absolut nödvändighet. En grundläggande förutsättning för att medborgarna överhuvud ska kunna komma i åtnjutande av sina mänskliga rättigheterna, vilket också innebär att vi inga har… mänskliga rättigheter, vill säga.

Hur Länge

jag gjort detta gällande, är glömt, hur länge jag ska behöva göra det återstår att se. A-men, det rör sig knappast om astrofysik, eller molekylärbiologisk forskning, i rättsstatens kontext handlar det endast om domstolarnas och Riksdagens enkla skilsmässa från staten. Därmed bildas tre autonoma maktpoler vilka kan och ska balansera maktutövningen, för optimal effektivitet i förvaltning och till värn och skydd av medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter. Jag skiter fullständigt i att politikerna gömmer sitt egenintresse i mantrat; ”Sverige är en representativ demokrati”. Sverige är naturligtvis suverän nog att kalla sig vad Staten & Co, gitter, men ska enligt bindande avtal och fördrag, vara konstituerat som en rättsstat. Dvs, med ett styresskick baserat på rättsstatens principer, där en strikt maktfördelning, är den primära och viktigaste att förverkliga. Jag är uteslutande intresserad av att jag och mina medmedborgare ska kunna komma i åtnjutande av de grundläggande fri- och rättigheter, vi redan tillerkänts, men förvägras tillgång till. Inte ens vår numer hävdat aktiva grundlag får domstolarna att komma till lagliga, korrekta och materiellt godtagbara avgöranden. Hela PEth-storyn visar med en skrämmande klarhet, skuggsidan av en betänkligt haltande demokrati. Det kändes, som om vi förflyttades tillbaka till Palmes Sverige, före 1995. Där hans ande svävade fritt och uppfattningen om den starka staten, nej hellre staten, med en absolut överhöghet fortfarande var maktelitens doktrin, och där domstolarna följdriktigt alltid avgjorde enskilda fall avseende rättigheter, utifrån Staten & Co:s förväntade vilja, eller preferenser. Detta låg helt i linje, och i fullkomlig överensstämmelse med smått antika korporativa idéer, som att enskildas intressen ska stå tillbaka för kollektivets nytta, det allmänna är allenarådande i allt, och när beslut, väl tagits är det bara, att hålla käft och LYDA.

Vad Som Timat

i PEth-cirkusen, menar jag, är identiskt, med hur saken hade hanterats för trettio år sedan, och tidigare än så, vilket som sagt  verkar något antikverat! Jösses! Rådande förhållanden är därtill en besvärande, och illa skavande påminnelse om att Sverige inte ens kommit ur startblocket i en EU-kontext! Meniallafall! Maktfördelning är inte bara en uppsättning regler och principer, makteliten måste respektera och följa. Det rör sig framförallt om en förtroendefråga, då metoden är den enda, nu kända förtroendeframkallande politiska organisationsformen. Det beror på det oberoende, de tre autonoma maktpolerna, äger gentemot varandra. Jag blir alltid lika full i skratt, när statens jurister, på krångliga vägar och krystade förklaringar, försöker bevisa att svenska domare är oberoende oaktat regeringen/staten utser dem. Hur då, på vilket sätt? Hur oberoende är en person som har regeringen/staten att tacka för, allt utom sin utbildning, (kanske även den), karriär, dräglig lön, och inte minst framtidsutsikter, i utnämningen till justitieråd. Försöken att med olika konstruktioner bibehålla regeringens/statens grepp om domarutnämningarna och därmed hela domarkåren, och likväl hävda att domarna är oberoende, är lika många som misslyckade, och endast ämnade att väcka löje! Det spelar ingen roll hur mycket säljsnack dessa sk jurister öser ur sig, om att svenska domare inte låter sig påverkas av det faktum att staten, inte juridiska meriter utser dem. Det finns naturligtvis inte! Tyvärr! Det ren och skär nonsens, eftersom ingen person i beroendeställningen, INGEN, besitter en sådan integritet, och resning, därvidlag hamnar vi strax i en Nietzscheansk begreppsvärld befolkad av övermänniskor och teoretiska modeller.

Vi Kan Inte

ha domare, vilka inbillar sig att de står helt oberoende, också i förhållande till lagen. Vi kan rimligtvis inte ha domare, vilka exempelvis, ger en snubbe, åtalad för olovlig körning två månader när åklagaren begärt en. Och det väl vetandes att domstolen inte får gå utanför de ramar och sakfrågor parterna drar upp med sina yrkanden. Domare får och ska självfallet äga egna åsikter, men denne ska stå oberoende likväl från dessa – eller? Den bärande tanken bakom domares oberoende, var att ingen person eller grupp i någon form av maktställning, skulle få diktera eller styra, utgången av några rättsfall, oaktat det faktum, att regeringen, utnämner domare. Men problemet och hotet ligger inte där, då få politiker eller tjänstemän ens skulle våga sig på ett sådant billigt trick. Det behövs egentligen inte heller, då domare, som sagt, till 99%, är beroende av staten. Däri, ligger och lurar, som gäddan i vassen, däremot hotet, och i farans riktning ligger som vi sett uppenbara och urbota lagtrots från domstolarnas sida. Vad jag aldrig begripit, är varför man inte bara genomför den jävla skilsmässan, på det att domarna äntligen vinner sitt äkta och genuina oberoende. Politikerna menar att, domstolarna, i så fall, riskerar att begränsa statens manöverutrymme, vilket rensat på bullshit betyder, att statens absoluta överhöghet och det godtycke därur flyter, begränsas. Det är lite märkligt att ytterst få medborgare reagerar på våra folkvaldas inställning, vilken tvivelsutan innebär att mänskliga rättigheter står i vägen för dem, och i förlängningen, samhällsutvecklingen. Sicket jävla trams, för i valet om Sverige ska styras av mänskliga rättigheter eller politikers ambitionsnivåer, vet i vart fall jag vilket alternativ, som är att föredra. Förresten, det andra är inget alternativ, eftersom beslutet tredan är taget, så det är bara att hålla käft och LYDA – eller?     

Förtroendet För Våra

folkvalda hos oss, väljare, rasar åter, och förefaller befinna sig i fritt fall, eftersom; ”His Master Voice”, SVT inte fick/inte vågade, publicera förtroenderasets storlek och omfattning. Om det ansenliga tappet beror på politikernas egenmäktighet, omfattande missförvaltning, eller bottnar i andra faktorer, och orsaker låter jag vara osagt. Däremot är jag säker på att, en korrekt rättsskipning, dvs, att länsrätten direkt skulle slagit ner på TS, som ett ton tegel vid första målet om begäran av indragning av körkort, baserat på PEth-test. Och  därpå skulle förvaltningsrätten behövt leverera nästa ton tegel, och kammarrätten det tredje tonnet, vid behov. Det skulle mycket ha bättrat beslutsfattares och domstolars underlag, och ökat kvalitén på beslut och avgöranden, istället för att sprida dynga och rejält ställa till det för skötsamma medborgare. Det olyckliga i denna krumma ordning, är att samtliga domstolar hand i hand med sina jurister och eventuella  nämndemän, bortom rimligt tvivel bevisat sin opålitlighet, och högst bristande lagfarenhet. Det känns olustigt, osvenskt och illavarslande, men likväl tragikomiskt, att utbildade politiker och jurister medverkar till lagtrots, för att skydda sin rygg, och manövrera sig till den säkra sidan om jobbet. Hela soppan smakar resumé av intrigen till en roman om korruption, av kämpen, Wilhelm Moberg. Kom igen! Också med minimal kunskap om medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter, ser var och en, att förfarandet näppeligen är förenligt med rättsstatens principer. Det framstår för mig som nödvändigt, att upplysa makteliten om, att lagen, faktiskt är mer, mycket mer, än ett simpelt korporativt verktyg för planmässig samhällsstyrning. Bah! Vi, medborgare behöver lära läxan, och göra om; dvs, hoppa det lätta för det rätta, och skrota skiten, i avsikt att välja nytt, välja bättre 2026.