Google Fällda i Domstol.

Den 6 augusti 2024, är ett viktigt datum i Internets historia. Idag fastställde, bortom rimligt tvivel, en domstol äntligen att Google är en kriminell organisation, om än det begreppet inte användes i domen. Men en organisation eller företag, vilka använder kriminella metoder i sin verksamhet, är väl per definition en kriminell organisation? I domen står;

“Efter att nogsamt beaktat och vägt vittnesmålen, samt bevisen har domstolen nått följande slutsats; Google är en monopolist, och har agerat som en sådan för att upprätthålla sitt monopol.”.

Några åtgärder aviserade inte domen, de kommer att komma senare och förhoppningsvis knäcker det Googles osunda dominans på nätet. Jag är nöjd, jättenöjd för vad domstolen kommit fram till, har jag hävdat i minst tio år! Jag vågar påstå att jag känner det företaget utan och innan efter att haft med dem att göra som privatperson, annonsör och entreprenör. Från dag ett blev jag en hängiven beundrare och användare av Googles produkter, och imponerades stort av grundarna, Larry Pages and Sergey Brins attityd och avsikter med sitt universitetsprojekt, att på nätet söka info och kunskap. Googles fokus på användarna var föredömlig och produkterna användbara, i vart fall, till en början, för att därefter bli allt värdelösare, eller snarare försämrade de min surfupplevelse avsevärt.

Dels för att Google delade in nätet i zoner och begränsade antal sökresultat, dels för att den alltid närvarande reklamen, till slut blev så pass påträngande med förslag på produkter eller tjänster jag sökt, att jag kände mig övervakad. Sedan jag skippade allt vad Google heter har jag, i mitt surfande åter kunnat känna glädje i någon mening. Också om andra sökmotorers sökträffar inte har samma spets som Googles, har nätet ändå blivit så beige och tråkigt att det spelar mindre roll.     

Fallet.

Den amerikanska staten (Staten) hävdade att Google, genom att betala miljarder dollar för att bli den automatiska sökmotorn på konsumentenheter, (webbläsare och smartfoner) hade hindrat sina konkurrenter från möjlighet att bygga upp den skala som krävs för att konkurrera med sin sökmotor. Istället samlade Google in mer data om konsumenter som de använde för att göra sin sökmotor bättre och mer dominerande. Domare Mehta tog Statens parti och sa att; ”Google skaffat monopol på allmänna söktjänster på nätet. Företagets avtal om att vara den automatiska sökmotorn på enheter och webbläsare skadar konkurrensen, vilket gör det svårare för rivaler att utmana Googles dominans. I mer än ett decennium har dessa avtal gett Google tillgång till en skala som konkurrenterna inte kan matcha“, skrev domaren Mehta.

Staten anklagade också Google för att skydda ett monopol över de annonser som visas i sökresultaten. Statens advokater menade att Google hade höjt priset på annonser utöver de priser som rimligtvis borde finnas på en fri marknad, vilket de hävdade var ett tecken på företagets dominerande ställning och makt. Sökannonser ger miljarder dollar i årliga intäkter för Google. Domare Mehta beslutade att Googles monopol gjorde det möjligt för dem att höja priserna för vissa sökannonser. Det gav i sin tur företaget mer pengar att betala för att sökmotorn skulle få bästa placering, menade han. “Oförblommerade prishöjningar har drivit på Googles dramatiska intäktstillväxt och gjort det möjligt för dem att upprätthålla höga och anmärkningsvärt stabila rörelseresultat“, uppger han i domen.

Det är sannerligen en glädjens dag, inte minst för att domen kommer att näst intill omöjlig för Google att med framgång överklaga. Denna deldom är på 227 sidor och enligt uppgift vattentät. Då det existerar ytterst få statliga förvaltningar på planeten man kan lita på, drar jag alltid öronen åt mig, när staten vinner i rätten. Varför jag självfallet kollade upp domaren Mehta, 52. Kom till USA från Indien vid ett års ålder. Tog juristexamen med spets och jobbade många år med pro bonus-program. Det är något nästan alla jurister gör en tid och innebär, att de hjälper medborgare, vilka saknar medel att betala för sig, och åtar sig deras fall. Det innebär därtill att inkomsterna blir därefter.

Domaren Mehta.

Obamas administration uppmärksammade Mehta och han utnämndes till federal domare 2014. Killen verkar nästan Salomonisk i sitt dömande, vilket illustreras av, att han dömde ledaren för upploppet på Kapitolium, han med buffelhornen – om du kommer ihåg – till 18 års fängelse, medan en ung kis som erkände sig skyldig och visade ånger och som åklagaren yrkade på 57 månaders fängelse för, dömde han till 12 månaders husarrest, med kommentaren att; ”Detta kommer, i varje fall, inte att förstöra ditt liv”. Sträng men fullständigt rättvis, det är väl så vi tänker oss en schysst domare – eller? Han ses i juristkretsar som totalt objektiv.

Detta är helt underbart, för mer än Staten ogillar jag Trump-taktiken, att gå till frontalangrepp mot varje person som riktar anklagelser eller kritik mot denne, och försöka svärta ner vederbörande. Trump gör det dessutom till en etnisk fråga, som han gjorde med den svarta åklagaren i New York och som han nu försöker med Kamala Harris. Google har stretat emot, förhalat och varit ovilliga att släppa nödvändiga dokument, men domaren har beordrat fram papperna. Det var inte förrän vid slutpläderingarna efter tio veckors rättegång som Google började försvara sig, istället för att försöka obstruera förhandlingarna.

Googles Försvar.

Medan Google, i andra sammanhang skryter med att de kontrollerar uppåt 90% av både sök- och annonsmarknaden, förnekade de bestämt och ifrågasatte den siffran i rättegången. Kent Walker Googles juridiska ombud sedan mitten på 2000-talet och numer chef för globala affärer, kastade på sig offerkoftan och uppgav att företaget ämnade överklaga beslutet och fortsatte; “Det här beslutet erkänner att Google erbjuder den bästa sökmotorn, men drar slutsatsen att vi inte borde tillåtas att göra den lättillgänglig“, och vidare; “När den här processen fortsätter kommer vi att fortsätta fokusera på att göra produkter som människor tycker är användbara och lätta att använda.”

Målet handlade visserligen inte om det, men vaddå? Näste att ta på offerkoftan var Sundar Pichai Googles VD som gjorde gällande att Google skapar en bättre service för konsumenterna. Visst om man anser att spionera på sina användare faller in under begreppet, service, så. Och Googles advokat kom med det något lama argumentet att; ”Google vinner för att de är bättre”, vilket rättegången inte heller handlade om. Googles representanter försöker köra med Page & Brins utfästelser om att sätta användaren i centrum, fast det var länge sedan den ambitionen slocknade i dollarregnet.   

”Google Webb”

Under rättegången vittnade Microsofts VD, Satya Nadella, om att han var orolig för att hans konkurrents dominans hade skapat en “Google-webb” och att dess relation med Apple var “oligopolistisk“. Om Google inte hindras skulle de sannolikt bli dominerande i kapplöpningen om att utveckla artificiell intelligens”, menade han. Det känns ju betryggande, att den viktiga AI-utvecklingen leds av skurkar – eller hur? Det är en klen tröst att Google redan bötat 14 miljarder kronor till EU, för illegal verksamhet och betalt 1 miljon dollar i sanktion för att ha försökt påverka processen i ett integritetsmål och väntar på åtskilliga åtal för brott mot de amerikanska anti-trustlagarna, men dock en tröst.   

Att det skapats en “Google-webb“, är odiskutabelt och det är märkligt, att de lyckades framför näsan på den gemenskap som utvecklar Internet, att etablera ett monopol. De verkar ha gjort det så diskret, att ingen opponerat sig. Det innebär att du som entreprenör verkar på Googles villkor, inte i egen rätt, på dina. Ett argument som ofta framförs är Googles verktyg för webbmasters och entreprenörer. Men, snälla, jag hävdar inte att de saknar värde, men de är bara rådata, vilken Googles servrar spottar ut i parti och minut. Vilken data du ska välja och hur du ska processa den för att bli till nytta i din verksamhet får du själv ombesörja. Det är utan tvekan ett heltidsjobb.    

SEO.

Det är inte värt besväret, menar jag som testat verktygen i skarp läge, då våra konkurrenter genom att lägga ett högre bud på annonsplatsen, så att säga, ”knuffar” ut vår annons. Den statistik som går att generera ur Googles rådata, som besöksfrekvens, mest besökta sidor och andra faktorer av betydelse för en analys finns i de flesta appar för webbdesign eller så går funktionen att lägga till med plug-ins. Någon SEO, sökmotoroptimering behövs egentligen inte, det är bortkastat jobb eller pengar, då det, som sagt går att köpa sig till en bättre ranking. Det är dessutom utan tvekan, mer än ett heltidsjobb.       

SEO har funnits ett bra tag nu, men ännu har jag inte sett några entydiga bevis för att verktyget verkligen funkar. SEO förefaller istället byggt för maximal kontroll av användarnas sajter, dock inte i första hand med avsikt att moderera olämpligt innehåll, utan för, att obehindrat kunna ”tanka”, inte bara användarnas data, utan likväl för användarnas användares dito. Jag vill likna Google vid Dr Jekyll & Mr Hyde, i det att företaget har en god sida, men också en mörk, kallt kalkylerande, gränsande till brutal sida. Detta kan verka bero på ett ”ont geni” eller på onda och elaka personer i allmänhet, men det är mer en självklar kultur inom Big Tech, en rätt varje oförblommerat girig person eller företag anser sig ha, att på alla sätt maximera sin vinst. Också om det innebär att föra sina användare bakom ljuset, ljuga och       

Räfs och rättarting.

Det sannerligen likväl glädjande, att USA äntligen anställt ett räfs och rättarting mot Big Tech överlag, och inlett en sedan länge efterlängtad resning  för det har lämnats in åtal, mot facebook eller Meta Platforms, mot Apple och Samsung för brott mot USA:S anti-trustlagstiftning. Därtill mot Amazon, för att de missbrukar sin ställning gentemot de användare som säljer genom bolaget online. Och de klämmer verkligen ut allt de kan ur den så kallade servicen, antingen genom att göra tjänsten orimligt dyr, eller genom att helt sonika själva skaffa produkten och konkurrera ut sin kund. Nu känner jag mig nästan som en sådan där person som sprider, vad-var-det-jag-sa, omkring sig, men sedan jag för mer än tio år sedan läste de kompletta villkoren för att ansluta sig till Amazons webbshop, övergav jag snabbt tanken på den lösningen.

Villkoren förbehöll Amazon alla positiva resultat och lämnade användaren att försöka sopa ihop skiten som var kvar, till något lönsamt. Amazon hade till och med fräckheten att begära användarens acceptans för att bolaget skulle överta alla rättigheter till allt från design till bilder och text som publicerades på Amazon. Trams och urbota dumheter! Uppenbart har Amazon fortsatt sin rovdrift på sina användare, men kommer nu att få på tafsen för det ofoget.

Big Tech Tarvar Reglering.

Det är visserligen skönt, att USA äntligen gör slag i saken och reglerar Big Tech, då det uppenbart inte räckte med att genom flera kongressförhör uppmärksamma teknikjättarna på, att de tangerar gränserna för vad lagen tillåter. Men som vanligt kommer USA:s åtgärder sent, minst tio år för sent och skadorna som uppstått blir svåra att reparera. Å andra sidan, när USA, slutligen agerar, kan man med säkerhet utgå från att saken är allvarlig eller hellre, att den har allvarliga konsekvenser för samhället och dess medborgare.             

Det kan ju faktiskt vara så som en höjdare på USA:s justitiedepartement (DOJ) menade, att framtiden ser ljus ut för innovationer på sökmotorns område, nu när de lyckats bryta Googles fördärvliga monopol. Och det behövs verkligen både innovationer och utveckling mot bättre, säkrare och roligare surf. Internet har i princip vuxit till sitt, maximum med nuvarande IP-nummersystem och består i dag av miljarder hemsidor, varför någon form av begränsning är rimlig och nödvändig. Men begränsningen ska inte bestå i att nätet förblir annat än en marknadsplats, då varu- och tjänsteförsäljning näppeligen är vad Internet ska handla om, det är en liten, liten del av vad nätet kan och ska användas till.

Slavdrivare.

Jag tittade på en lista över de 17 största företagen i Big Tech-familjen och vad de gjorde i vinst på varje anställd och medan 600 tusen dollar var snittet låg tre företag på en helt annan nivå, Där Apple klämde ut 1867 tusen dollar ur sina anställda och Google 1350 tusen dollar, samt Meta 1466 tusen dollar. Inte ens Microsoft klämmer längre sina anställda på detta sätt, sedan de gjorde sig av med Gates och gör ”endast”, 866 tusen dollar per anställd. De största representanterna för Big Tech är således veritabla slavdrivare som piskar sin personal till prestationer snarare än genom mjuka incentiv.

Jag trodde benhårt på att Big Tech åtminstone tog väl hand om sina programmerare, men jakten på dollarn har helt tagit över horisonten på Corporate America. Inte ens de kinesiska företagen, vilka man kan tycka skulle vara de som piskar sin personal, kommer i närheten av dessa tre värsta moderna slavdrivare. Man kan bara hoppas på att Big Tech anställda greppar chansen och ansluter sig till facket, vilka blir allt större i USA, för att förbättra både lön och arbetsvillkor. Amazons anställda jobbade tidigare, under rent motbjudande förhållanden för slavlöner och utan rättigheter, till dess de organiserade sig. Det var arbeten Jeff Bezos aldrig själv skulle ta.