Idag Då
hela Ryssland firar segern över Tredje Rikets nazister i det Stora Fosterländska Kriget med fyrverkerier, har 9:e maj-paraden för andra året i rad varit särdeles tunn, förvisso rullade domedagsvapnen fram på Röda Torget, men endast en enda stridsvagn, en T-34, ett sannskyldigt museiföremål. Istället kördes ett antal olika och nya militärfordon över torget. Trupper som verkade vara elitförband marscherade i nya uniformer och med den säregna huvudvridningen, men de var få. Putin satt som vanligt på VIP-läktaren, omgiven av det gamla gardet som såg ut att kunna falla döda ner vilken sekund som helst. Putin levererade inga större överraskningar i sitt 9:e maj-tal. Det var den vanliga gamla smörjan om en stark Federation, om seger i Ukraina, blandat med det vanliga och numer uttjatade, för att inte skriva, tröttsamma hotet om kärnvapen samt hotet om att de, vilka ställer sig i vägen för Rysslands intressen kommer få all anledning att ångra sig.
Det Är Smått
löjligt att en skurkstats diktator håller hela världen gisslan med ständiga hot om Armageddon. Utan atomvapen hade det varit en smal sak för NATO, att få ryssarna på knä. Jag kan, naturligtvis, i viss mån förstå tankegångarna i Väst. Ett totalt atomkrig skulle sannolikt bli lika förödande som det senaste meteoritnedslaget eller värre. Putin har väsentligt tonat ner retoriken, i det att han från början hotade med Satan 1 och 2, monsterbomber, med en deklarerad kapacitet att utradera områden av Frankrikes eller Texas storlek. Därefter ”sänkte” han hotnivån till ”normal” användning av atombomber och nu senast var det ”nere” på taktiska kärnvapen. Också ett utbyte av taktiska kärnvapen mellan NATO och den Ryska Federationen skulle göra mycket stora arealer obrukbara och obeboeliga, i Europa och Ryssland för oöverskådlig framtid, precis som Chernobyl. Å andra sidan undrar jag när Väst ska syna Putins bluff. Om än Putin låtsas som om Ryssland kan gå segrande och oskadda ur en nukleär konfrontation, måste han väl ändå vara medveten om att hundratals, nej, tusentals missiler bärande atombomber skulle avfyras mot Moskva och andra administrativa centra, sekunderna efter en rysk attack med kärnvapen.
Dessutom
skulle än fler konventionella missiler vara på väg mot merparten av kända militära mål, fabriker, städer och knutpunkter över hela den Ryska Federationen och förvandla den till ruiner, grus och aska. Putin måste väl ändå ha insett att Ukraina inte behöver kärnvapen? De skulle förmodligen som en sista desperat åtgärd för att rädda Kyiv, sätta en skur av Storm Shadow-missiler och andra robotar i de många ryska kärnkraftverken med oanade men fullkomligt förödande och ödesdigra, för att inte skriva fatala, konsekvenser. Väst skulle självfallet ogilla ett sådant tilltag, men jag tror inte att Ukraina skulle bry sig särskilt mycket, för ryssarna skulle behöva trumma ihop så mycket folk och resurser för att hantera en sådan formidabel nukleär katastrof, att kriget omöjligtvis skulle kunna fortsätta. Nej, jag förespråkar inte en sådan lösning, då Rysslands folk knappast förtjänar det, men detta kan lika väl hända och det uteslutande beroende på Putins demonisering av Ukraina och dess befolkning, samt inkräktarnas oförblommerade brutalitet, gränsande till patologisk sadism. Det är illa, riktigt illa som det är, eller hur? Och kvar hänger frågan om hur en nation som påstår sig ha starka historiska, kulturella, religiösa, politiska och språkliga band med en annan, likväl uppträder på ett lika arrogant och hänsynslöst sätt som någonsin Tredje Rikets Wehrmacht eller Waffen-SS. Det kommer att visa sig ha varit ett flagrant misstag.
Nollsummespel
Putin lirar ett farligt nollsummespel och kommer att gå ner i historien, inte som en modern Peter den Store, vilket han själv tror och förväntar sig, utan som en krigsförbrytare, en person med utomordentlig defekt moral, en förkastlig och lika hänsynslös som samvetslös envåldshärskare, nästan som värste Adolf Hitler. Dessvärre, kommer Putin, som redan inspirerat Trump till en väpnad revolt, i syfte att åsidosätta konstitutionen, fortsätta att inspirera framtida politiker med diktatorsambitioner. Putin har visat att det går alldeles utmärkt att motsätta sig hela världens uppfattning, bryta varje internationellt avtal, invadera ett grannland och därtill hota med Ragnarök, utan att det leder till större negativa konsekvenser, utöver Västs sanktioner. Också inrikespolitiskt spelar Putin högt, han regerar som en nyckfull tsar och verkar inte få nog av att samla makt i sin hand. Jag ramlade över en intressant notis på nätet om att en organisation, vilken företräder oligarker (Oligarkernas Förbund?) hade framfört allvarliga klagomål på den ryska staten, vilken, sa de, felaktigt nationaliserade oligarkers företag. Den ryska staten å sin sida gör gällande att oligarkerna kommit över sina affärsrörelser på ett felaktigt sätt under och efter Sovjetunionens sammanbrott. Sanningen är den att Putin måste få fram många rubler för att kunna betala krigets löpande utgifter och alla fasta kostnader som efterlevnadsersättningar, på en miljon rubler för varje stupad soldat, pensioner till veteranerna och därtill måste finansiera sjukvård och rehabilitering av väldigt många skadade och invalidiserade soldater.
Det Sägs
att Putin är besatt av Ukraina och ibland hamnar mina funderingar på om inte jag likväl blivit det. Min söta fru ger mig ibland diskreta påpekanden om att inte bli alltför engagerad i kriget och Lede Fis terrorbombningar av civila mål och den ukrainska befolkningens svåra tillvaro och dödligt utsatta läge och ryssens urbota lögner och… Låt vara att jag är en pensionär och inte längre behöver arbeta, således med obegränsad fritid för egna intressen, bortsett från det arbete en fastighet på landet ständigt kräver. Mycket av min fritid, speciellt vinterhalvåret spenderar jag på att läsa om kriget i Ukraina, skriva om det, kolla dokumentärer, när sådana publiceras och hade det funnits 24-timmars mediabevakning av kriget hade jag sannolikt suttit klistrad framför en TV, jag annars sällan tittar på, betydligt oftare och mycket längre. Jag kan dock inte avhjälpa, att jag känner en stor samhörighet med Ukraina och dess folk, gamlingarna som redan i tonåren sett hela denna skiten, de traumatiserade barnen och inte minst alla killar och tjejer som vid fronten offrar sina unga liv för Ukrainas och Europas frihet. Jag kan inte heller avhjälpa min upprördhet över ryssens attacker, då det känns som om de anfaller oss.
Videoklipp
Sommartid kräver, som sagt, fastigheten en relativt stor arbetsinsats. Trädgården ska ansas och häckar ska klippas, träd fällas, ved huggas och bostadshuset, tvättstugan, garaget och stallet, numer lager, måste målas och allt oftare idag, pga att modern färg är miljövänlig, men totalt värdelös som fasadskydd. Det hjälper föga att lägga några extra hundringar till den billigaste färgen, resultatet blir nästan lika sorgligt, så fick jag sagt det också. I alla händelser får omtanken om hemmet, ut mig i friska luften dagar i ända, vilket är välgörande för hälsan och humöret, samt gör mig trevligare att umgås med, enligt min fru och det blir kort om tid för annat. Inte för att det skulle haft minsta inverkan, men hade jag varit 33 istället för 73, hade jag sedan länge redan befunnit mig i Ukraina eller varit död, vilket är ett pris värt att betala för att försöka förhindra den ryska fascismens utbredning i Europa. De ukrainska förbanden har utfört stordåd, trots att många av dem varit åratal i fält och således tämligen krigströtta och utarbetade. På plattformen Telegram censureras inte klippen, inte heller pixeliseras hemskheterna, vilket jag är tacksam för. Det går svårligen att skapa en opinion mot krig, om inte människor får se krigets verkliga ansikte. Ingen har rätt att bestämma vad jag ska se, den saken förbehåller jag mig, att själv bedöma. Av alla de tusentals videoklipp jag sett av stridigheterna minns jag så klart, de smarta bakhållen på de ryska pansarkolonnerna, den ukrainske soldat som med list och mod ensam likviderar sex fiender. I ett annat klipp ser man en ukrainsk soldat stå i en tunnel. I bakgrunden syns slafar på bägge sidor om en in/utgång, plötsligt dyker en ryss upp och man hinner se hans oförställda förvåning innan han blir skjuten, och faller raklång framlänges, medan man ser hur en annan ukrainsk soldat med en hand beskjuter slafarna över huvudet på sin kamrat. Ryssarna som låg i slafarna hann bara resa sig halvvägs upp innan de ramlade tillbaka – döda. Det ukrainska förbandet hade tydligen hittat en bakväg in i ryssens träns och kunde lätt rensa upp stället.
Allt Detta
dödande är naturligtvis fullständigt horribelt, men det var ryssen som anföll Ukraina och som därför endast har sig själva att skylla. Ett klipp som berörde mig illa var en ung rysk soldat som låg raklång i en alltför grund ”rävhåla” och såg hur granaterna, släppta från drönare kom allt närmare och närmare och strax innan nästa granat troligtvis hade träffat honom sköt han sig själv liggande på rygg. Trots att jag egentligen är ganska blödig, något känslig och inte tål orättvisor, hör det emellertid till undantaget som bekräftar regeln, att jag överhuvud reflekterar eller känner något, då de ukrainska försvararna, också brutalt eliminerar ryska inkräktare. Utan att blinka har jag tittat på hur drönargranater förvandlar en rysk soldat, men likväl människa till en trasdocka i en annan rävhåla. Därefter fortsatt med nästa klipp och sett hur en pansarbrytande projektil närmar sig fyra soldater, vilka skyndar över ett fält bärande en skadad kamrat i en bår. Projektilen träffar en av bärarna, exploderar i ett väldigt rökmoln och dödar honom och tre ryssar till. Den femte ryssen hade tur, han tuppade av, men överlevde och man ser hur han kvicknar till och liksom ryggar trots att han redan befinner sig i ryggläge, då han lyfter bort ett löst ben, uppenbart i tron att det är hans eget.
Den Ryssen
hade tur som klarade livhanken och benen sina, men jag har en känsla av att hans tur inte höll i sig särskilt länge, utan han blev sannolikt strax likviderad på plats. Sådana hemska ytterligheter och än värre, berör mig föga, min enda invändning är att varje fångad rysk soldat representerar en frigiven ukrainsk, vilket är det enda skälet att skona inkräktarna. Det handlar inte om att kriget förråat min moraluppfattning, utan det enkla matematiska faktum att ryssen måste erövra Ukraina för att vinna, medan Ukraina ”endast” behöver hålla ställningarna för att ro hem segern. ”Hålla ställningarna”, innebär med nödvändighet, att antingen skjuta bort varje enskild fiende på eget territorium eller att få byket att frivilligt ge sig av. Bollen ligger, så att säga, på Putins planhalva, men han saknar tydligtvis vett på att lira schysst, vilket utlöser ett oförsonligt hat och extrem taktik på ukrainarnas sida. Till Putins alla brott ska likväl läggas att han tvingat tusentals fredsälskande människor att bli ofrivilliga slaktare, vars upplevelser under kriget, för all framtid, till och från, kommer att spöka och få dem att må dåligt, trots att de gjorde det enda rätta för att skydda och rädda sitt land. Här gäller det att också sätta sträck för ryssarnas Plan B, att tvinga Ukraina till förhandlingsbordet för att göra sitt urbota landröveri, 20% av Ukraina, permanent och legalt samt slingra sig undan det ekonomiska ansvaret för den totalt vanvettiga förstörelsen av landet ryssarna gjort sig skyldiga till. En sådan lösning skulle vara en rejält dålig uppgörelse, då Putin efter att ha konsoliderat och återställt sin militära kapacitet, otvivelaktigt skulle bjuda upp Europa till sin krigiska dans igen.
En Lösning
Dessvärre existerar endast en lösning i det fall Putin inte frivilligt taggar ner och backar undan och det är, att så pass grundligt klå ryssen att han vaknar upp ur sina omoderna imperiedrömmar och börjar betrakta världen som den är och inte som Kreml vill ha den. Det riktigt tråkiga i hela denna historia är att ryssarna bortom allt tvivel bevisat att de inte är ”rumsrena”, oförmögna att fungera ihop med andra stater, saknar grundläggande rättvisetänk och trivs, av allt att döma, med att plaska omkring i ett moralträsk. Freden ska inte kosta Ukraina en endaste Hryvnia (UAH) och landet ska icke behöva avstå en enda kvadratmeter av sitt territorium till Lede Fi. Medlemskap i både EU och NATO är självskrivet och ryssen behöver inte bekymra sig, Ukraina, äger inga dolda ambitioner på att anfalla den Ryska Federationen, vägarna fram till gränsen är av- och uppgrävda och sannolikt kommer landet aldrig mer att upprätta de tidigare diplomatiska relationerna eller ens medverka i några sammanhang där Ryssland ingår. Ukraina kommer förmodligen att låtsas som om ryssar inte existerar och inte ta notis om dem.
Däremot
brukar jag fundera på om inte Kyiv kommer att läxa upp Lukaschenka/Belarus genom att sätta några missiler i väl valda militära mål och kanske upprätta en demilitariserad zon som buffert på den belarusiska sidan som en påminnelse om den uppenbara dumheten och faran med att liera sig med kriminella regimer och upplåta sitt territorium för olagliga ändamål. Det är tveklöst konstigt att Lukaschenka/Belarus sluppit några efterräkningar för att ha låtit Putin använda landet som ett uppmarschområde inför invasionen av Ukraina. Att FN:s säkerhetsråd uppenbart varken kan leda eller styra världssamfundet och att FN:s fredsbevarande arbete visat sig vara ett fundamentalt misslyckande är visserligen ledsamt, men tyvärr en realitet. Bekräftad av att säkerhetsrådet inte förmått stoppa israelerna från att bedriva ett massivt folkmord i Gaza och begå grova brott mot mänskligheten. Inga argument, inga resolutioner har fått Israel att öppna upp för nödhjälp till Gaza, än mindre bistå med distributionen av det stöd övriga världen ställt upp med. Medan min sympati definitivt går till ungdomarna på ravepartyt i Negevöknen och människorna i kibbutzerna, som blev attackerade har det sista av min förståelse och förtroende för Israel dunstat. Ja, men, Hamas då? Dem har jag aldrig haft sympati eller förtroende för, i vart fall inte dess väpnade gren.
I Övrigt
Under det senaste dygnet har inkräktarnas trupper, som vanligt, attackerat regionerna;
Chernihiv,
Sumy,
Dnipro,
Zaporizhzhia,
Kharkiv,
Luhansk,
Donetsk,
Mykolaiv,
Kherson och
Odessa.
Minst två medborgare dödades och ytterligare 14 skadades.
09:25 Under natten har Ukrainas luftvärn skjutit ner 17 av 20 Shahed 131/136-drönare inkräktarna skickade mot Odessa-regionen.
10:40 Ukrainas premiärminister Denys Shmyhal, meddelade idag, att på grund av ryssarnas missil- och drönarattacker har 800 anläggningar för värmeproduktion förstörts eller skadats och upp till 8 GW energi har därmed gått förlorade. Kostnaden för att återställa de påverkade anläggningarna har beräknats till en miljard dollar (ca 10 miljarder kr).
10:53 Till dags dato har Putin fullskaliga invasion av Ukraina kostat 546 ukrainska barn livet och skadat 1 330. De flesta offer bland barn härrör från Donetsk-regionen. – Rapporterade Ukrainas åklagarämbete.
13:40 Igår skadade rysk granatbeskjutning, av kritisk infrastruktur, två kraftverk för elproduktion, vilket tvingade företaget Ukrhydroenergo att stänga ner dem. Det råder väl knappast något tvivel om att Ukraina måste lämnas rimliga möjligheter att försvara sin befolkning mot ryssens utstuderat vidriga terror. Just nu evakueras alla boende närmast fronten i Donbas, då ryssen gör vissa framryckningar och gamlingar, vilka är de enda kvarvarande i byarna på landsbygden berättar om hur de tvingats leva i sönderskjutna hus de senaste två åren, då alla byggnader, mer eller mindre demolerats av ryssarnas granat- och raketbeskjutningar. Vad ont har dessa stackars människor gjort för att förtjäna en tillvaro, på gamla dar vilken mest påminner om ett stenåldersliv? Det fullständigt orimligt att en enda persons störda mentalitet kan få dessa digra konsekvenser. Förresten, av segerdagens paradbilder att döma är Lede Fi minst lika militariserad som nazisterna någonsin var.
Lämna ett svar