Men Först

sist igår skrev jag om att Zelenskyj accepterat Putins inbjudan till direkta samtal dem mellan förutsatt att en 30 dagars vapenvila först avtalas. Samtalen ska förslagsvis hållas i Istanbul, där de tidigare hölls och, ”avbröts”, som Putin uttryckte sig. Jag hade mer väntat mig att Putin skulle avsluta kriget genom att sluta terrorbomba och dra tillbaka sina trupper och därefter bara avvakta. Det skulle bli svårt att utverka några större skadestånd, och antalet krigsförbrytare som skulle undkomma rättmätiga straff är helt enkelt oacceptabelt. Att Putin skulle blivit en fredsivrare, med seriös avsikt att avsluta kriget, tror jag inte ett ögonblick på. Tyrannen är sannolikt trängd. Att ställa den Ryska Federationen på krigsfot blev inte till den vitalisering av och uppsving i ekonomin virrhjärnorna i Kreml skröt med. Jättesatsningen på treskift i vapenindustrin, vilken skulle återställa vapenarsenalen till 2021 års nivå på nolltid, ändade i köp av vapen i Nordkorea och Iran. Jösses! Lede Fi avfyrar, drönare, missiler och bombar för runt en miljard spänn eller mer per vecka. Visst, Putin, Polarna & Kreml kan köpa missiler och robotar i Nordkorea och drönare i Iran, men vad de betalar med, kan knappast vara rubler.

Den Valutan

har väl slagit i kursbotten – eller? Putin har således inte uppenbara problem bara med kriget, vilket går så där, eftersom han saknar resurser att slå ut Ukraina. Han behöver en respit, tid att bygga upp en helt ny militär slagstyrka, för att kunna återuppta sitt smutsiga krig. Eller spelar han ett spel för att få USA att pressa Ukraina till landavträdelser? Tror jag, vad tror du? Dessutom tror jag inte att parterna kommer att nå någon överenskommelse, då deras positionerna är fullständigt låsta. Putin vill behålla sitt landrov, Ukrainas konstitution tillåter inga landavträdelser. De kan gå i clinch till döddagar, utan att nå ett avtal. Zelenskyj, är sannolikt klar över att Putins fredstrevare, varken är seriös, eller realistisk, men har som president skyldighet att utforska varje möjlighet till att på varje sätt skydda sitt folk. Det har han gjort och gör med den hedern. Vad som kommer ur denna kontakt blir intressant att följa. Får Lavrov plats på ljugarbänken för att dra en skröna eller två? Ska Zak-Zaka-Zakharova slänga käft med världspressen? Kommer en packad, Medvedev hålla pressträff och slunga sluddrande kärnvapenhot mot alla som gitter lyssna på fyllot? Bah! Losers, hela bunten, hela byket! Nu till dagens övning;          

Ismat Musawi, 26

kom till Sverige som ensamkommande barn, från Afghanistan för mer än tio år sedan. Då han tillhör ett minoritetsfolk, hazarer, vilket lämnat islam upplevde Ismat i barndomen förföljelser av Talibanerna i hemlandet, varför familjen flydde till Iran, då han var åtta. I Iran betraktades familjen inte ens som tredje klassens medborgare, och tillvaron var i stort sett inte bättre där. När Ismat fyllde femton fick han chans att komma till Sverige, och inackorderades i en svensk fosterfamilj, och kände genast att han kommit hem! Killen utbildade sig till stenhuggare, har jobb, egen lägenhet, men ingen framtid, då han efter mer än tio år här, ska utvisas till Talibanernas Afghanistan. Grattis! Att Sverige kastar ut en migrant, som till alla delar uppfyller våra krav på hur nysvenskar ska inrätta sig, dessutom till ett okänt land, okänd tillvaro, utan någon närstående till stöd, är inte det minsta förvånande, det passar perfekt in bland alla andra korkade beslut och debacle, våra inkompetenta myndigheter lyckas prestera. SD:s fascistoida, kontraproduktiva, och skadliga inflytande märks glasklart i den nuvarande svenska migrationspolitiken. Att invandringen måste regleras är självklart, men de klantiga, ovärdiga, ja rent inhumana metoderna kan myndigheterna, s.a.s. lämna hemma. Så värst avancerat är det knappast att kolla den utvisningshotade migrantens status en extra gång. Jävla amatörer! Gudskelov, eller Gud ske lov, som man förr sa, att det med EU-medlemskapet följde en överordnad domstol, således, (äntligen 😉), till dagens inlägg;   

Domstolen

egentligen; den Europeiska Unionens Domstol för Mänskliga Rättigheter, eller ECtHR, är tillsammans med EU-domstolen, (Curian), de två högsta juridiska instanserna i EU. Domstolen bevakar och upprätthåller den Europeiska konventionen, angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, (EKMR) och Curian bevakar den Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (Stadgan). EKMR är förresten svensk Lag (1994:1219), sedan den 1 januari 1995. Meniallafall. Då ett antal av Stadgans artiklar ska tolkas i enlighet med EKMR har domstolarna börjat tillämpa de bägge regelverken som ett, vilket är den enda logiska utvecklingen av de grundläggande fri- och rättigheterna. Jag är lite kluven i mitt förtroende för dessa juridiska institutioner, trots att jag läst kopiöst med domar. Oftast blir jag positivt överraskad, och ibland riktigt imponerad, när domstolarna är trogna lagens bokstav och skyddet av enskildas rättigheter korrekt värnas.

Men hur

medlemsstaterna pressat domstolarna till att införa en s.k. ”margin of appreciation”, vilket innebär att de bägge domstolarna ska tillåta medlemsstaterna ett visst handlingsutrymme eller skön då de vill eller har begränsat medborgares rättigheter, ogillar jag skarpt, av den enkla anledning att de bägge europeiska domstolarna till skillnad från de svenska, har inrättats för att tillvarata, våra, medborgarnas intressen, inte staternas. Det är en avsevärd skillnad! I denna kontext förefaller fler än den svenska staten, vilka viktar mänskliga rättigheter i förhållande till hur, snabbt och lätt, de kan begränsas. Ju större möjligheter till begränsningar, desto bättre är de, tydligen. ”Margin of appreciation”, innebär dessutom, att medborgaren, vilken anser sig förorättad av Staten & Co, måste, ”uttömma”, de ”effektiva rättsmedlen”, samt alla övriga nationella möjligheter till korrektion, innan domstolen tar upp fallet.  

Problematiskt

är det bästa man kan säga om saken, när det kommer till Sverige, då medborgarna inte erbjuds några, ”effektiva rättsmedlen”, och info om sista nationella instans saknas, så det blir till att gissa på JO eller JK. Personligen gissar jag på JK, då JO i realiteten utgör ett, ineffektivt rättsmedel, vars bedömningar rimligtvis, näppeligen kan bli mer partiska. Det gäller emellertid, att se upp med JK, vilken kommer att försöka komma undan statens kompensationsskyldighet, genom att erbjuda allmosor. Detta räcker för att lösa ut, ”margin of appreciation”, och domstolen skulle avvisa vidare anspråk, eftersom Domstolarna då anser att staten uppfyllt principen om ”effektiva rättsmedel”. Bah! Charader, mycket snack  – ingen verkstad. I denna kontext har de bägge EU-domstolarna kapitalt misslyckats. Från att ha presenterat sig som ensamt kompetent att tolka EKMR, och hävdat Domstolens företräde framför alla andra domstolar, till den undanglidande, smått velande Domstolen i Strassburg är en sorgligt förvandling, vilket bäddat för utbredd ohörsamhet, bland medlemsländerna och definitivt från Sverige.

Listan

nedanför, visar med all önskvärd tydlighet att så är fallet, den är sammansatt från källor som europaportalen.se, Kommissionens och Riksdagens databaser, och avser pågående mål per den 31 december 2024, i Domstolen, vilka kommissionen genom talan väckt mot Sverige. Här ingår inte de mål medborgare genom besvär lämnat in till Domstolens bedömning. Domstolen för mänskliga rättigheter fällde Sverige första gången 1985, och det två gånger för brott mot dessa rättigheter. Sedan dess har det blivit åtskilliga fällande domar i mål Staten v Medborgare. Den biten får vi dock ta i ett annat inlägg. Här ska vi titta på den rika variation Staten & Co ohörsamhet har frambringat. Det rör sig om fördragsbrott, intrång och överträdelser i parti och minut, och spänner mellan allt från; Miljön – Barns rättigheter – Konsumentfrågor – Finanser – Migration – Inrikesfrågor – Transporter – Rörlighet – Energi – Skatter – Tullar – EU:s inre marknad – Teknik – Elektronisk kommunikation – Kommunikationsnät – Hälsa – Livsmedelssäkerhet – Klimat.

Detta Är

en synnerligen gedigen katalog över godtycke och egenmäktighet, över ohörsamhet och infantilt trots. Det är, om än intressant, en tradig läsning. Vissa mål sticker, dock ut i min ögon, och de är följande;

2010 Habitatdirektivet

2012 Direktiv om luftkvalitet och renare luft för Europa

2014 Direktupphandling av avfallshanteringsavtal och koncessioner

2018 Vapendirektivet

2019 EIA-direktivet

2020 Direktiv om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse

2020 Habitatdirektivet

2020 Habitatdirektivet & Fågeldirektivet

2020 Rådets rambeslut om den europeiska arresteringsordern

2021 PIF-direktivet.

2021 Direktivet om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor.

2021 Direktivet om gemensamma regler för den inre marknaden för el.

2022 GDPR och Dataskyddsdirektivet för brottsbekämpning.

2022 NEC-direktivet.

2022 Tillgänglighetsdirektivet.

2022 Direktivet om hamnsäkerhet, Förordning om sjöfartsskydd, och inspektionsförfaranden för dessa

2023 Förordning om den europeiska handlingsplanen för flygtrafikledning.

2023 Dricksvattendirektivet.

2023 Barnrättsdirektivet.

2023 Direktivet om grupptalan.

2023 Direktivet om tobaksprodukter och Delegatdirektivet om regler för uppvärmda tobaksprodukter.

2024 Direktivet om oskuldspresumtion.

2024 Förpackningsdirektivet, Avfallsdirektivet och WEEE-direktivet.

2024 Vattendirektivet.

2024 CSRD-direktivet.

2024 CSRD-direktivet.

2024 Direktivet om resiliens för kritiska enheter (CER-direktivet).

Jag återkommer med kommentarer om vissa av dessa mål. Men nu till listan, vilken täcker minst två olika regeringsperioder. Läs och häpna eller gå direkt till Kommentarer. Länkarna leder till närmare info i varje mål.

Pågående Mål

2010 Sverige tillåter licensjakt på varg och har etablerat en systemisk praxis som bryter mot EU:s lagstiftning.  INFR(2010)4200 Habitatdirektivet.

2010 Det bilaterala luftfartsavtalet mellan Sverige och den Ryska Federationen, (Ryssland), följer inte EU-rättsliga krav.  INFR(2010)2182 

2012 Sverige har misslyckats med att uppfylla EU:s gränsvärden för luftkvalitet, särskilt för luftburna partiklar från industri, trafik och uppvärmning (PM10-partiklar).  INFR(2012)2216  Direktiv om luftkvalitet och renare luft för Europa.

2013 Sverige har inte helt sett till att investeringsavtalet med Rumänien slutat gälla, trots att det formellt tagits bort.  INFR(2013)2207 Överträdelse av Intra-EU BIT gentemot Rumänien.

2013 Sverige begränsar ränteavdrag på koncernlån inom EU/EES, vilket bryter mot EU-regler.  INFR(2013)4206 EUF-fördragets artikel 49 om etableringsfrihet.

2014 Sverige har upphandlat avtal för avfallshantering utan konkurrensutsättning.  INFR(2014)4183 Direktupphandling av avfallshanteringsavtal och koncessioner.

2018-2020

2018 Sverige har inte fullt ut  rapporterat åtgärder för att genomföra direktivet om förvärv och innehav av vapen inom EU.  INFR(2018)0389 Vapendirektivet.

2019 Sverige följer inte reglerna fullt ut för uppehållstillstånd för forskare, studenter och andra icke-EU-medborgare.  INFR(2019)4073 Europaparlamentets och rådets direktiv för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för forskning, studier, praktik [..] och volontärarbete.

2019 Sverige har inte anpassat sin lagstiftning för att reglera miljökonsekvensbedömningar av projekt som kan påverka miljön.  INFR(2019)2222 EIA-direktivet.

2020 Sverige har inte genomfört direktivet på rätt sätt vilket påverkar reningen av avloppsvatten och vattenkvaliteten i tätbebyggda områden.  INFR(2020)2096 Direktiv om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse.

2020 Sverige har inte följt EU:s regler för skydd av marina däggdjur som tumlare  från påverkan av fiske, vilket kan hota bevarandet av dessa arter.  INFR(2020)4037 Habitatdirektivet.

2020 Sverige har inte fullgjort sina skyldigheter att utse och skydda alla Natura 2000-områden enligt EU:s naturvårdslagstiftning. INFR(2020)2207  Fågeldirektivet och Habitatdirektivet.

2020 Sverige har inte helt följt reglerna för den europeiska arresteringsordern som gör det enklare att överlämna misstänkta och dömda personer mellan EU-länder.  INFR(2020)2362  Rådets rambeslut om den europeiska arresteringsordern.

2020 Sverige beskattar utdelningar till utländska offentliga pensionsfonder men inte svenska, vilket bryter mot EU:s regler.  INFR(2020)4035  Artikel 63(1) i EUF-fördraget och Artikel 40 i EES-avtalet.

2020-2023

2021 Sverige har inte fullt ut infört EU:s regler mot bedrägeri som påverkar EU:s budget.  INFR(2021)2266  PIF-direktivet.

2021 Sverige har inte avslutat bilaterala investeringsavtal inom EU. Dessa avtal anses strida mot EU-rätten.  INFR(2021)2242  Överträdelse av Intra-EU BIT generellt.

2021 Sverige har inte infört vissa bestämmelser om att främja förnybar energi.  INFR(2021)0344 Direktivet om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor.

2021 Sverige har inte anmält fullständiga regler för den inre marknaden för el.  INFR(2021)0096 Direktivet om gemensamma regler för den inre marknaden för el.

2022 Sverige har inte helt infört EU:s dataskyddsregler.  INFR(2022)2022 GDPR och Dataskyddsdirektivet för brottsbekämpning.

2022 Sverige har inte uppfyllt sina åtaganden som kräver att minska utsläppen av luftföroreningar, t.ex: Kväveoxider, Svaveldioxid och Ammoniak.  INFR(2022)2080 NEC-direktivet.

2022 Sverige har inte införlivat direktivet som kräver att viktiga produkter och tjänster, såsom telefoner, datorer, e-böcker, banktjänster och elektronisk kommunikation, ska göras tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.  INFR(2022)0322 Tillgänglighetsdirektivet.

2022 Sverige har inte korrekt tillämpat förordningar och direktiv som påverkar säkerheten inom sjöfarten och skyddet av hamnar.  INFR(2022)2206 Direktivet om hamnsäkerhet, Förordning om sjöfartsskydd, förordning om inspektionsförfaranden för sjöfartsskydd.

2023 Sverige har inte säkerställt att operativa aktörer följer flygtrafikledning, vilket kan påverka säkerhet och effektivitet i luftrummet.  INFR(2023)2060  Förordning om den europeiska handlingsplanen för flygtrafikledning.

2023 Sverige har inte genomfört direktivet i tid, vilket påverkar reglerna för säkerhet och kvalitet i dricksvattenförsörjningen.  INFR(2023)0098 Dricksvattendirektivet.

2023 Sverige har delvis genomfört direktivet om rättigheter och skyddsåtgärder för barn som är misstänkta eller åtalade i brottmål.  INFR(2023)2110 Barnrättsdirektivet.

2023 Sverige har inte genomfört direktivet som möjliggör att konsumenter kan driva kollektiva rättsprocesser mot företag.  INFR(2023)0036 Direktivet om grupptalan.

2023 Sveriges lagstiftning överensstämmer inte i flera fall med EUs säkerhetsstandarder för strålskydd.  INFR(2023)2085 Euratom-direktivet om grundläggande säkerhetsnormer.

2023 Sverige kräver att utländska entreprenörer utan fast verksamhet i Sverige betalar 30 procent i förskottsskatt, om de inte har fått F-skatt.  INFR(2023)4007 Artikel 56 i EUF-fördraget och Artikel 36 i EES-avtalet.

2023 Sverige har inte skärpt krav på märkning och reglering av upphettade tobaksvaror enligt direktiv.  INFR(2023)0244 Direktivet om tobaksprodukter och Delegatdirektivet om regler för uppvärmda tobaksprodukter.

2024

2024 Sverige har inte helt följt EU:s regler om rättssäkerhet i brottmål, särskilt kring oskyldighetspresumtion, bevisbörda och rätten att tiga.  INFR(2024)2208 Direktivet om oskuldspresumtion.

2024 Sverige har misslyckats med att uppfylla EU:s mål för återvinning och avfallsinsamling, särskilt för kommunalt avfall, förpackningsavfall och elektronikavfall.  INFR(2024)2146 Förpackningsdirektivet, Avfallsdirektivet och WEEE-direktivet.

2024 Sverige har inte korrekt tillämpat direktivet för vatten, vilket kan påverka skyddet och förvaltningen av vattenresurser.  INFR(2024)2236 Vattendirektivet.

2024 Sverige har inte fullt ut tillämpat företags rapporteringskrav om hållbarhet.  INFR(2024)4015 CSRD-direktivet.

2024 Sverige har skjutit upp starten för företags hållbarhetsrapportering med ett halvår, vilket kan skapa orättvis konkurrens.  INFR(2024)2195  CSRD-direktivet.

2024 Sverige har inte korrekt genomfört reglering i hanteringen av krisdrabbade banker.  INFR(2024)2036 BRRD- och BRRD II-direktivet.

2024 Sverige har inte i tid infört EU:s regler för att skydda viktiga samhällsfunktioner.  INFR(2024)0297 Direktivet om resiliens för kritiska enheter (CER-direktivet).

2024 Sverige har inte fullt ut infört EU:s regler om skydd för säsongsarbetare från icke-EU-länder.  INFR(2024)2008 Direktivet om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för säsongsanställning.

2024 Sverige har inte infört de nya reglerna för EU:s Blue-Card-Directive, som ska underlätta för högkvalificerade arbetstagare från icke-EU-länder att arbeta i EU.  INFR(2024)0128  Blåkortsdirektivet.

2024 Sverige kräver felaktigt att vissa yrkesgrupper ska genomgå förhandskontroller av sina kvalifikationer innan de får arbeta i landet.  INFR(2024)2118 Direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer och Direktivet om offentlig upphandling.

2024 Sverige har inte infört EU-regler som påskyndar tillståndsförfaranden för projekt för förnybar energi.  INFR(2024)0249 Förnybarhetdirektivet, RED III.

2024 Sverige har inte genomfört direktivet i tid, vilket påverkar EU:s gemensamma cybersäkerhetsnivå.  INFR(2024)0296 Direktivet om åtgärder för en hög gemensam nivå av cybersäkerhet (NIS2-direktivet).

2024 Sverige har inte gett sina myndigheter tillräckliga befogenheter för att fullt ut tillämpa förordningen om digitala tjänster.  INFR(2024)2169 Förordningen om digitala tjänster.

2024 Sverige har inte genomfört direktiv om systemet för handel med utsläppsrätter i tid.  INFR(2024)0202 Direktiv om utsläppshandelssystemet. (ETS)

Kommentar

Jag ser att kommentarerna får anstå till morgondagen. Hadé, Gott Folk och var Goa mot varandra!