Ukraina ViKtoria – Segerns Beska Sötma

Såvida det inte var en rysk provokation är attacken på en bränsledepå i ryska Novgorod, ett otroligt fräckt och vågat tilltag från Ukrainas sida. Två helikoptrar smög sig förbi det ryska gränsskyddet, om det nu finns något, och visade ryssen att säkerhet på hemmaplan, som bäst är inbillad.

Talesmannen för den Ryska Federationens statsledning och president Putins pladdrande papegoja, Dmitry Peskov började omedelbart indignerat, yra och rya, om ukrainskt provokation ((!?), min not.). Skrytsamt, sa Peskov att Ryssland hade resurser till att besvara förolämpningen, på lämpligt sätt.

Däremot upplyste papegojan oss inte om innebörden av detta ”lämpliga sätt” Ryssland ämnade svara med. Uttalandet, följdes av de vanliga tjatiga hotelserna… bla-blabla, blabla.  Den ryske talespersonen uttryckte uppfattningen att Ukrainas attack skulle komma att påverka fredsförhandlingarna parterna emellan.

Jag undrar hur? På vilket sätt? Förhandlingarna har, gissningsvis, till syfte att försöka förvilla Ukraina samt Ukrainas allierade och/eller till truppförflyttningar och omgrupperingar av den Ryska Federationens väpnade styrkor. Ukraina är näppeligen tilltalade av en fred på Moskvas villkor.

Vem skulle vara det? Putin, Polarna & Kreml har vidareutvecklat och fintrimmat Sovjetunionens exempellösa översitteri. Som förövare har de mage att hävda sina olagliga anspråk, de vill därtill ange tonen och bestämma villkoren för en eventuell fredsuppgörelse. Övermaga är ett ord som sällan används, men här handlar det om övermaga värre!

Ukraina måste helt enkelt strunta i Putin, Polarna & Kremls trams och nonsens, be Ryssland ånga vidare, likt den legendariska pansarkryssaren Potemkin. Företrädesvis dit pepparn växer. Och det med, hela byket! Det är, dock en senare fråga. Så oavsett, ska vi denna dag genast hissa den ukrainska segerflaggan och utropa: Kom igen Ukraina! På dem igen!

Låt vara att målet var en depå för olja och diesel, Viktorian kommer sålunda till det sura priset av en kraftig belastning på den lokala miljön samt utgör, precis som vulkanutbrott, en negativ faktor för och på den globala väderleken. Mänskligheten har inte råd att ytterligare försämra tillvarons förutsättningar.

Emellertid, om alternativet är att ryska stridsvagnar kan rulla vidare eller att det ryska flygvapnet kan fortsätta sitt terrorbombande eller stridsfordon kan köra omkring och slumpmässigt mörda människor i Ukraina, är valet enkelt. Denna aspekt får inte glömmas bort då Ukraina och världssamfundet ska göra upp med detta milleniets hittills allra största banditstat; Ryssland.  

Ormen Rysslands kluvna tunga

Det faktum att Rysslands statsledning aldrig står vid sitt ord, är knappast längre ämnat att förvåna. Kreml har en lång, lång tradition av förställning, hårklyverier och förnekanden, att falla tillbaka på och uppenbar plikt, att upprätthålla och vårda. Hela världen borde dock uppröras över ryssarnas ständiga lögner och stående löftesbrott.

Jag har redan slutit mig till, att det är bättre då, att genast förutsätta att alla ryska uttalanden, är ljug eller som Zelenskyy säger ”bara ord”. När ryssen meddelar info, som ”dra sig tillbaka” eller ”minska aktiviteten” eller ”inga civila mål”, kan den lika gärna innebära, i vart fall, hittills regelmässigt inneburit, allt annat än hur vi tolkar dessa begrepp  

Varken Putin, Polarna & Kreml eller någon fysisk eller juridisk person i hela den väldiga Ryska Federationen har med Ukraina att göra! Ryssland har inga legala anspråk att bevaka och/eller få avgjorda i domstol. Det finns, kort och gott inget, absolut ingenting för Moskva att hämta i Ukraina, eller ja, mer än nederlag, förnedring och utarmning av den Ryska Federationens resurser.

Det pågår en nedmontering av det ryska välståndet, vilket ändå fanns på plats innan sanktionerna, sänkte den ryska ekonomin, likt en groggy, före detting, till boxare. Det pågår likväl en avveckling av det ryska folkets självklara medborgerliga fri- och rättigheter.

Dessutom ödslar, krigshetsarna bort framtida generationers rättmätiga arv, de nu levande knappast har exklusiv rätt till! Den ryska nationens överskott och sparade resurser, är så att säga, en grundplåt Denna viktiga och troligen avgörande sparkapital, tillhör och ska, naturligtvis ärvas av de kommande barnen och bli deras barns arv! Och så vidare. En oumbärlig arvtäkt, de ofödda, i sin tur ska förvalta, om det nu kommer att finnas något, av värde kvar att ta hand om.

Sannolikt istället, gigantiska krigsskulder och astronomiska ersättningar till alla drabbade. Det gränsar till löje, att denna utifrån alla aspekter, megakatastrof är baserad på lögner, elakt förtal och historieförfalskning. Man måste fråga sig om det finns någon röd tråd i Putins och hans handgångna medhjälpares slingerbultar, urbota ljug och kvalificerade trams, i parti och minut.  

Att målet är ett återupprättande av det Ryska Imperiet, Tsardömets Imperium fast med Sovjetunionens gränser, är lätt att se. Hur det ska realiseras ser vi väl just nu. Men hur det hela avlöper, återstår att se. Utifrån den ryska egenheten, att hela tiden, varje gång servera oss halvsanningar, osanningar och falskhet, menar jag, måste med nödvändighet innebära att statsapparaten komplett är impregnerad av detta fulländade strunt och absoluta nonsens.

Leva den ryska lögnen

Att det är en integrerad del av statsapparatens och etablissemangets umgängeskonvention och hur de betraktar omvärlden. Det är självfallet svårt att säkert veta, men föreställ dig alternativet; att Putin, Polarna & Kreml, låt säga; vardagar, klockan 18:00 slår om till sanningsivrare och kl, 06:00 morgonen därpå, åter tar på sig pokerfacet. Det är ju ett skript till en sketch av Monte Pyton.

Kanske är omoral och korruption en organism, ett smittsamt virus, den ryska makteliten inte kan värja sig mot. Putins alltid lojala statsledning, den generösa Duman och de ryska myndigheterna tycks arbeta i en begränsad, konstruerad och tillsluten miljö. En från Moskva, detaljstyrd verksamhet, som kan ändras inom loppet av ett par timmar.

Kan det verkligen vara ett hållbart sätt att styra ett land från en omgivning av pur lögner, där den ena lögnen, ger upphov till nästa, vilken föder en ny, och ytterligare en, vilken i sin tur kan skapa hela myter… … utan någon större kontroll av och över utvecklingen? Sannolikt inte, fast Putin har hittills lyckats ganska väl, eller ja, så väl att han skulle kunna utropa sig till en ny tsar.

Här vill jag lägga till, att den ryska makteliten medvetet ljuger eller är korkade, när de påstår att det existerar en utbredd russofobi i Väst. Kanske är makteliten lika kultur- och historielös som den politik de företräder. Före den ryska revolutionen och kommunisternas maktövertagande var tsarens Ryssland populärt, inte minst i USA, där Buffalo Bill assisterade den ryska aristokratin att utrota den nordamerikanska buffeln.

Den som är det minsta beläst, vet också vilken betydelse och påverkan rysk litteratur och rysk musik haft på vår kultur. Ryssland kan stolt visa upp fem nobelpristagare i litteratur, har haft flera firade och framstående journalister. Som barn tyckte jag om att lyssna på den ryska pråmdragarsången (förmodligen ukrainsk, min not.) och föreställde mig det slit och umbäranden folket fick som sin lott.

De, vilka för teorin om den i Väst, utbredda russofobin till torgs, är perfekta dyngspridare och snackar den skit de är fulla av. Dagens Ryssland har blandat ihop fobi med, framförallt misstänksamhet och rädsla. Jänkarna är misstänksamma, då de fortfarande ser det kommunistiska Sovjetunionen i den Ryska Federationens policy.

Vi, här i Sverige har fruktat det som nu sker i Ukraina sedan närmare 200 år. Hela denna tid har vi förväntat oss, att Lede Fi åter skulle bränna Roslagens kust och falla in i Sverige, norrifrån, över Finland. Sannolikheten har visserligen varit debatterad men den olagliga invasionen av Ukraina, visar med all önskvärd tydlighet att det kan bli en realitet – en smärtsam sådan!  

Klassiska misstag – strategiska som taktiska

Att som Putin så pass kraftigt och kategoriskt, demonisera fienden kan förvisso initialt höja motivationsgraden och stridsviljan bland soldaterna. Det förutsätter, dock att man verkligen hittar sådana personer, vilka Putin tillskriver obotlig nazistisk övertygelse, banditfasoner och/eller Banderassupport. Hittas inga nazister, banditer eller Banderas (ultranationalister, min not.), faller motivbilden pladask, soldaterna blir villrådiga och ineffektiva.

Kategoriska påståenden måste äga, åtminstone ett uns av substans, om än blott, en liten, kärna av sanning. Den monstruösa fienden, måste motsvara bilden av den mordiska, blodtörstiga, plundringsbenägna mobb, full av våldtäktslusta, Putin envetet rubbat in i den Ryska Federationens olika folk. I annat fall blir effekten, den motsatta, vilket är precis vad som hänt i Ukraina.

Ryssen har hittills, varken hittat eller avslöjat några nazzar, banditgäng eller Banderas. Och lär inte heller så göra. De ryska soldaterna möttes inte som befriare med blommor från den ukrainska befolkningen. Tvärt om, blev de häftigt beskjutna och utskällda för att vara fascister. Att bli kallad fascist av äldre i Östeuropa är synnerligen nersättande, de har knappast glömt Wehrmacht, SS och Einsatzgruppen.

Putin och hans ryska federations överkommando har gjort rätt många tabbar. Rysslands högsta militärer har övermodigt värderat sina chanser och analyserat situationen med bristande info och kriget utifrån klassiska feltänk. Enligt militär doktrin bör man inte öppna mer än en front eller högst två under vissa premisser. Den Ryska Federationen dundrade in i Ukraina genom sex fronter.

Hade de istället koncentrerat trupperna till två fronter och där slagit två stora kilar in i landet, hade det militära läget, sannolikt varit ett helt annat. Utöver allt annat schabbel har ryssen sträckt ut sina logistikkedjor alldeles för långt, med oregelbundna leveranser som konsekvens. Lägg därtill bristande taktikförmåga på lokal nivå, dålig ledning på slagfältet och till en början hopplöst ineffektiv användning av luft- och sjöstridskrafter.

För att inte nämna den ukrainska befolkningens motståndsvilja, vilken måste varit en tuff retur till verkligheten för ryssarna och tydligen en kraftig chock och smärtsamt uppvaknande för Putin. Kostnaderna för den ryska invasionen är vid det här laget astronomiska. Antalet döda, sårade och saknade soldater torde ha ställt alla beräkningar i skuggan.

Även förbrukningen av krigsmateriel har förmodligen spräckt alla kalkyler och sprängt alla ramar. Likväl fortsätter Putin, Polarna & Kreml att pumpa in stora resurser i en aldrig sinande ström av trupper och materiel, vilka obönhörligt mals ner av Ukraina, med samma, för ryssen sorgliga resultat som tidigare. Som om allt detta inte är nog.

Världens och framförallt Europas snabba, kraftiga och negativa reaktion med sanktioner måste varit som ett sugande slag i solarplexus och nästa hemska uppvaknade för Putin, Polarna & Kreml. Sanktioner, som fryst stora delar av Rysslands statskassa i utlandet. Chocken är sannolikt inte mindre över de verkliga och gigantiska problem makteliten och förvaltningen måste brottas med.

Näringslivet är tvingade att försöka komma runt och den ryska befolkningen tvingas leva med sanktionerna, som ett resultat av Putins lögner och klantiga misstag. Det massiva, ytterst destruktiva ryska anfallet och den  massförstörelse bombardemanget har anställt fick långt ifrån avsedd effekt. Den omfattande förstörelsen i sig är knappast en tillgång för en segrare.

Misstag på misstag och ett av de grövsta var definitivt att tro sig ha rätt eller ens kompetens att bestämma vilka som ska leda och styra Ukraina eller vem och/eller vilka, folket röstar fram till Ukrainas parlament – Radan. Den rätten är uteslutande förbehållen det ukrainska folket, vilka sedan 2003 valt att bilda en självständig och suverän stat och sedan 2019 valt, Volodymyr Zelenskyy till president.  

Egentligen obehövligt att poängtera att effekten av ryssarnas övermod, oskicklighet och slarv har erbjudit Ukraina att leverera Ryssland ett;

Total och förnedrande debacle

Kreml borde för länge sedan ha insett det lönlösa med att fortsätta malas ned av ett alltmer bestämt och svårforcerat ukrainskt försvar. Ryssarna skulle bara packat ihop trupper, kanoner och pansar, missiler, raketer och robotar, stridsflyg, helikoptrar och drönare, sätta dem på tåget och skicka hem hela rasket på stört. Ja, helst innan fler ryska soldater elimineras, deserterar eller skadar sig själva.

Och därtill, helst, innan en allmän ordervägran uppstår eller det utbryter myterier och uppror, på grund av missnöje inom den Ryska Federationens invasionsarmé. Det står i alla händelser, inte helt rätt till i det ryska överkommandot eller i den övriga militära organisationen. De verkar totalt fastlåsta vid den militära doktrin de lärde på militärakademin i Moskva.

Det är en synnerligen enkel teori bakom ryssarnas strategi, vilken i allt väsentligt går ut på att mata på med trupper och materiel till dess motståndare är nedkämpad. Någon som helst omtanke om mannarna på slagfältet, har den ryska militären, mig veterligen aldrig visat. Än mindre brytt sig om personerna bakom soldaterna

Kittet i Putins våldsamma kampanj innan invasionen, var fördomar, lögner och att den operativa planeringen styrdes uppenbart mer av förutfattade meningar, självgodhet och slarv än säkra data från säkerhetstjänsterna och spioner. Att Putin, själv underrättelseagent missar en så pass grundläggande detalj gör honom knappast till historiens smartaste ledare.

Allt, precis allt har ju också gått snett, rejält snett, för Putin och det är helt och hållet självförvållat. Den ryske presidenten har på egen hand, skapat en hackordning, ett arbetsklimat och kontaktvägar, vilka gynnar Putins härskartekniker, men hindrar objektiva fakta, att nå fram till rätt instanser.

Putin, Polarna & Kreml har tydligen tolkat Ukraina, utifrån egna djupt rotade fördomar och grova vanföreställningar. Statsledningen har låtit sig förledas av ett patetiskt önsketänkande, en för Ryssland positiv men falsk uppskattning av Ukraina, befolkningens lojalitet och nationens bergfasta föresats att förbli en fri och suverän stat.

Nu är jag inget lejon på krigshistoria, men Putin och den Ryska Federationens fälttåg i Ukraina kommer helt klart, i framtiden, att användas på planetens samtliga militärakademier som ett paradexempel på hur en invasion inte ska, absolut inte gå till. Humanistiskt kommer denna period att innebära en evig fördömelse av den ryska statsledningen som synnerligen inhuman. Putin, Polarna & Kreml har verkligen gjort sig förtjänta av kastas på historiens dynghög.

Struliga värre har de ryska underrättelsetjänsterna sedan, åtminstone 2014, kapitalt misslyckats med att etablera ett nätverk av inaktiva celler med värvade förrädare, vilka skulle bida sin tid och endast invänta Kremls aktiveringssignal. De, överlöparna finns säkerligen där, lurande i vassen. Så värst många ryssvänliga spioner och femtekolonnare verkar, dock inte finnas i Ukraina.

Putin och Kreml såg sig därför tvingade att skicka ryska sabotage- och mordkommandon, i en strid ström över gränsen. Också den ukrainska säkerhetstjänsten excellerar i sin verksamhet. De är avgjort duktiga på vad de gör och hittills har alla terror- och lönnmördargrupper identifierades samt snabbt och effektivt oskadliggjorts.

Det torde ha varit en omfattande gränstrafik, med sabotörer, lönnmördare och terrorister som pågick, strax före och under invasionens första timmar. Speciellt runt Kiev försökte många mordkommandon ta sig till Zelenskyys kansli och till hans hem, för att eliminera presidenten, hans familj och övriga statsledning. De skulle därefter installera en dummy, en presidentbulvan och en ryssvänlig statsledning.

Vad ryssarna otvivelaktigt lyckades med, var däremot att göra Zelenskyy till en nationalhjälte och en i Ukraina sällan sedd politiker med förmåga att ena nationen. Och åter, misslyckades Putins förtal av Ukrainas folk som  nazister, i ljuset av att lejonparten av de ryska legosoldaterna och legionärsföretagen, avslöjat sig själva som nynazister, fascister och/eller ultranationalister. Jag skrev redan i början av mars i år om bland andra Wagner-gruppen, Empiriska legionen och Vostok.

Avslutande kommentar

Jag avslutar dagens genomgång med att berätta om en nyhet, vilken inkom kl. 11:22. En utomordentligt oroväckande nyhet om, att kropparna efter 13 civila hade hittats i en av de byar, i närheten av Kiev, de ukrainska försvarana befriade från den ryska inkräktararmén. Några av de dödade personerna var delvis brända, uppger BBC:s korrespondent på plats.

Skador de förmodligen tillfogats då de kriminella ryssarna försökte utplåna bevisen av folkmordet, genom att bränna liken. Jag blev helt kall och kallare kårar fick nackhåren att resa sig. Inga ytterligare nyheter om saken har inkommit under dagen och nu strax före tolvslaget känns fortfarande uppgifterna kusliga, men dessvärre inte helt osannolika.